Skriv ut

Entitan är som framgick i tidigare artikel en så kallad ”stannfågel”. Här kommer åter en fågel som stannar hos oss hela året. Bilderna är tagna i trakten av Hästveda.

Korp (Corvus corax), eller rann (äldre svenska), är en stor, svart kråkfågel. Den återfinns över norra halvklotet och är den mest spridda av alla kråkfåglar. Det finns åtta underarter med liten variation i utseende, men senare forskning har visat betydande genetiska skillnader mellan populationer från olika områden.

Korpen är en av de två största kråkfåglarna, jämte den afrikanska tjocknäbbade korpen, och troligen den tyngsta av allatättingar. En adult korp är 54-67 centimeter lång och har ett vingspann på 115-130 centimeter. Korpar blir i naturen omkring 10 till 15 år, men livslängder på upp till 40 år har noterats. Unga fåglar lever ofta i mindre flockar, men senare i livet bildar de livslånga par. Varje par försvarar ett revir.

Korpen har samexisterat med människor i tusentals år, och har i vissa områden varit så framgångsrik att den betraktas som ettskadedjur. En del av dess framgång beror på dess allsidiga kost. Korpar är extremt mångsidiga och opportunistiska när det gäller att hitta näringskällor. De livnär sig av as, insekter och matavfall, men även spannmål, bär, frukt och små djur.

Det finns observationer av anmärkningsvärda problemlösningar hos denna art, vilket har lett till uppfattningen att den är mycket intelligent.
Korpar har bland de största hjärnorna av alla fågelarter. Liksom hos andra kråkfåglar finns anekdotiska observationer av anmärkningsvärda bedrifter i fråga om problemlösning, vilket har lett till uppfattningen att fåglarna har hög intelligens. Vetenskapsmännen är dock osäkra på omfattningen av deras andra kognitiva processer, såsom imitation och insikt.
Ett experiment som utformades för att utvärdera insikts- och problemlösningsförmåga involverade en bit kött som var fäst vid ett snöre som hängde från en pinne. För att nå maten behövde fågeln stå på pinnen, dra upp snöret en bit i taget och ställa sig på öglorna för att gradvis förkorta snöret. Fyra av fem korpar lyckades så småningom och ”övergången" från ingen framgång, att strunta i maten eller enbart rycka i snöret, till konstant pålitlig tillgång, att dra upp köttbiten skedde utan någon påvisbar ”trial and erfor-inlärning".
Man har observerat att korpar har manipulerat andra till att utföra arbeten åt dem, som att locka vargar och prärievargar till platsen för döda djur. Hunddjuren öppnar kadavret och gör det därmed lättare tillgängligt för fåglarna. De ser efter var andra korpar gömmer sin föda och kommer ihåg var de har placerat sina födogömmor, så att de kan stjäla från dem. Sådana matstölder sker så ofta att korpar flyger extra långa avstånd från födokällor för att hitta bättre gömställen för maten. Man har också observerat korpar som har låtsats göra ett gömställe utan att faktiskt lägga maten där, förmodligen för att förvirra åskådare.

Korpar är kända för att stjäla och gömma glänsande föremål som småstenar, metallbitar, silverskedar från trädgårdsbord, örhängen och golfbollar. En teori är att de samlar på sig glänsande föremål för att imponera på andra korpar. Annan forskning tyder på att ungfåglar är mycket nyfikna på alla nya saker, och att korpar fortsätter att vara lockade av ljusa, runda föremål på grund av deras likhet med fågelägg. Adulta fåglar förlorar dock intresset för ovanliga saker och blir istället neofobiska, det vill säga, mycket avvaktande inför okända ting.

чехлы на айфон 4
www.honda.ua/
автоматический полив hunter
www.nadiya.com.ua/
www.pro-service.com.ua