VITTSJÖ.  Under mindre än 30 år har samhällsbilden i Vittsjö markant förändrats. Ett exempel är Zaunders fastighet där numera Vittsjöhallen har sitt varuhus. Fastigheten byggdes ursprungligen som en affärslokal till Zaunders spannmålsfirma men efter hand kom andra butiker in i fastigheten.

Bilden är exponerad 1982 strax före rivningen av fastigheten.

Hultatorp skola, väster om Vittsjö tillhörde en av de fyra skolor i socknen som uppfördes och togs i bruk 1908. Hultatorp skolområde sträcker sig i väster till Skånes Fagerhults gräns. Skoltomten skänktes av Bengt Johansson som bodde mitt emot skolan med förbehåll att skolan skulle vara tillgänglig för religiösa samlingar. En av dessa samlingar är Hultatorp söndagsskola som startade 1887 och denna verksamhet fortsätter.

Hultatorp gamla skola som byggdes 1908 men har tillbyggts och renoverats.

Den yngsta av skolorna i Vittsjö församling är den gamla småskolan vid Verumsvägen, numera rymmer den hembygdsföreningens museum. Redan 1914 beslutade kyrkostämman att ett nytt skolhus skulle uppföras i Vittsjö by och pengar till detta hade reserverats året innan. Den slutliga undervisningen upphörde 1967. Egentligen upphörde undervisningen 1962 då centralskolan byggdes men utrymmen räckte inte till varför småskolan tidvis fick tas i anspråk till 1967.

VITTSJÖ. Tiderna förändras och trafiken ökar. Detta var en av anledningarna att den gamla folkskolan mitt emot kyrkan revs ner 1983. Då var folkmängden 2 840 personer. En annan anledning var att parkeringsutrymmet för besökare till kyrkan och församlingshemmet behövde utökas.

Gamla folkskolan avbildad någon vecka före rivningen.

Vittsjö. Fortsättning från tidigare publicerad artikel om Kristenstorp. En person som var tämligen väl insatt förhållandena på Kristenstorp fattiggård berättar , som ögonvittne om en händelse:
En på fattiggården intagen vid namn K var mentalsjuk och vistades i en stabil kätte i stallet. Han fick mat genom en lucka i väggen. Vid en inspektion av länsmyndigheten upptäcktes den mentalsjuke K. En bur, likt en grisbur spikades ihop och K placerades i denna. Buren med K transporterades med häst och vagn till järnvägsstationen i Vittsjö med destination Helsingborg – i en godsfinka!

Björstorp. I lördags kom de sex kusinerna med förväntan och glädje. Första gången de besökte platsen var det kanske med blandade känslor. Nu var dom i alla fall samlade vid sin gamla skola i Björstorp vid Emmaljunga till släktträff. Det var barn, barnbarn och barnbarnsbarn till Emma och Edvard Johansson från Kraxeboda.
Bilden visar alla deltagarna i släktträffen samlade på trappan till den gamla”läroverket”.

Vittsjö.
För omkring 100 år sedan var det en väsentlig skillnad på dåtidens och nutidens fattigvård. Inhysehjonen hade det sannerligen inte så drägligt på fattiggården som dagens gäster på våra moderna och tidsenliga ålderdomshem. Inte heller förekommer ordet ålderdomshem utan det är äldreboende med eget namn på platsen. I Vittsjö gäller det Skansenhemmet och i Norra Åkarp är det Nybo och Lyckåsa.
Fattiggården var föga lockande för åldringar och orkeslösa som inte kunde klara sig själva.

Vittsjö
För omkring 100 år sedan var det en väsentlig skillnad på dåtidens och nutidens fattigvård. Inhysehjonen hade det sannerligen inte så drägligt på fattiggården som dagens gäster på våra moderna och tidsenliga ålderdomshem. Inte heller förekommer ordet ålderdomshem utan det är äldreboende med eget namn på platsen. I Vittsjö gäller det Skansenhemmet och i Norra Åkarp är det Nybo och Lyckåsa.
Fattiggården var föga lockande för åldringar och orkeslösa som inte kunde klara sig själva.

Vittsjö.
Gunnar Schalin i Lilla Vittsjö var på sin tid en av de mera kända och betrodda personerna i Vittsjö. Han tillhörde en anrika Schalinsläkten. Gunnar Schalin var född 1914 och avled 1999. Byanamnet Lilla Vittsjö tillkom under enskiftets dagar. Schalins hade då mark i själva bykärnan men vid enskiftet blev det ingen mark över varför ägaren tillskiftades en utmark (Lilla Vittsjö).
Kommunalmannen Gunnar Schalin.

Länsstyrelsen fastställde år 1921 Reglemente för fattigvården i Vittsjö kommun. I reglementet framgår att Fattigvårdsstyrelsen hade vissa skyldigheter om meddelande om fattigvård.
Befinnes minderårig eller den, som till följd av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- och själskrafter är oförmögen att genom arbete försörja sig, sakna medel till sitt livsuppehälle. skall han, där hans behov icke annorlunda avhjälpes, erhålla fattigvård, på så sätt i denna lag sägs.

Vittsjö
Evert Nilsson har det funnits några i Vittsjö men för att klargöra vilken Evert Nilsson det gäller så måste nog klarläggas att det gäller Evert på Lokal- föreningen. Då vet många vilken Evert det gäller. Han var föreståndare på Lokal- föreningen, Skånska lant- männens Lokalförening i Vittsjö. Bilden från avtackningen av Evert Nilsson 1977. F v ordförande Gunnar Hörlén, Evert Nilsson och tillträdande föreståndaren Bert Oredsson.

Vittsjö
Järnvägsvagnarna vid Raka Spåret i Vittsjö skall bort inom närmaste tiden. Ägaren bekräftar att tre intressenter har hört av sig för att ta hand om en eller alla tre vagnarna. Järnvägsvagnarna har den senaste siden varit ett tillhåll för skadegörelse och är ingen direkt prydnad för samhället.
Det var 1997 som Roland Johansson hade stora planer för anläggningen Raka Spåret, järnvägs- stationen och godsmagasinet i Vittsjö. För att förgylla idyllen kom tre utrangerade järnvägsvagnar, 1:a klass samt postkupé på plats sedan en bit räls, utan förbindelse med ordinarie spår hade lagts ut.

VITTSJÖ. Den i kyrkliga sammanhang mest kände personen utöver prästerna var på sin tid kyrkvaktmästare Karl Gustavsson, Brantliden. Karl Gustavsson var född i Lehult 1912 och avled i Vittsjö 2007. Han hade då haft tjänsten som kyrkvaktmästare i nära 40 år.

Bilden: Kyrkvaktmästare Karl Gustavsson i Vittsjö.

Karl Gustavsson började sitt arbetsliv som byggnadssnickare och fortsatte sen arbete på en snickerifabrik. Detta var inte särskilt tilltalande för naturmänniskan som gärna villa ha sin sysselsättning utomhus.

Folkmängden var vid 1950 års början 2 753, en minskning med 22 personer under året 1949. 36 barn föddes då och 32 personer avled. 142 personer flyttade in till församlingen medan 168 flyttade ut.

Detta år kostade ett lösnummer av Norra Skåne 15 öre.

Inför förestående sammanslagning till storkommun 1952 mellan Vittsjö-Verum och Visseltorfta valdes Sjunne Svensson till ordförande i kommunalnämnden.

VITTSJÖ.  ÄGGASTENEN. I Hästhulta mark finns många gamla platser som var omtalade för enbart några tiotal år sedan. Nu håller dessa platser på att försvinna från medvetandet sedan tiden utplånar allt mer.

En av de många sevärda platserna i Vittsjö finns centrum. Vägfarande på väg 117 kan knappast undgå att beundra idyllen Gåsadammen med dess grönska och rika fågelliv.

Söder om Skansen finns den bekanta minnesstenen som kom på plats på 300 årsdagen efter slaget i Vittsjö. Det stora slaget 1612 som till stor del skedde mellan Skansen och nuvarande dammen Gässlingen skördade 220 liv eller ännu fler. Minnesstenen restes den 11 februari 1912 till minne av ”hjältekonungens” räddning.

En vaktepåg var betydligt billigare än ett stängsel, berättade Svante Svensson i Hårsjö, Vittsjö år 1976. Han under hela sitt vuxna arbetsliv anställd hos sin broder som arrenderade gården Månsatorp.
Svante Svensson var född 1893 och avled 1985.

Egon Nilsson vid Hässleholmsvägen (Egon mitt i byn) Vittsjö är kanske den mesta kyrkbesökaren i Vittsjö. Inte så att han går till kyrkan i Vittsjö allt för ofta men besöker i så många kyrkor som möjligt. Här om dagen besökte han kyrkor nummer 259 och 260. Det var i Klippan och i Färingtofta vid församlingens kyrkutfärd.

Det var 1985 som Egon började bokföra de kyrkor som han besökte. Under senare år har han varit vid många kyrkor men portarna har varit stängda på grund stöldrisk. Har inte Egon kommit in i helgedomen så har det inte registrerats som besök.

Egon Nilsson vid Färingtofta kyrka, den 260 i ordningen.

Förre banarbetaren Olof Persson i Vittsjö blev en av dem som passerade 100 årsdagen. Liksom många andra på den tiden började Olof sitt arbete som vaktepåg då böndernas kor skulle vaktas så dom höll sig inom ägogränserna. Det första så kallade riktiga arbete Olof hade var som dräng i Porrarp under tre års fästetid. Under några år hade han sommarbete på torvmossarna och under vintertid var det skogsarbete..
Olof Persson var född  1883 och avled i Skansenhemmet  1984, över 100 år gammal.

Bilden visar då Olof Persson hälsar på kung Carl XI Gustaf.