Vittsjö. Här kommer ytterligare några kort som är sända mellan min morfar och mormor under den tiden de var "ringförlovade".
Dessa fyra kort kommer från en kortserie med förälskade par i olika träddungar. Alla är sända från morfar Gottfrid till Nanny och alla under ett och samma år 1904.

Kortet är sänt via järnväg PKP 174 29-4 1904. På sträckan Bjärnum – Vittsjö. PKP står för Postkupé.

LEHULT. Johan Bengtsson i Lehult var en verkligt god berättare som hade förmåga att på ett lugnt och fängslande sätt berätta om bygden.

När han kom igång med sitt berättande glömde han både tid och rum. Vid en bussresa norrut gjordes fikauppehåll vid Vättern. Efter ett par kilometers färd var det någon som upptäckte att Johan och hans kamrat saknades i bussen. Det blev återresa till fikaplatsen och där på en stenhäll satt Johan och hans kamrat i allsköns ro och berättade av hjärtans lust

Dessa kort är ur den samling som jag fick i arv efter min morbror och moster Einar och Agda Mårtensson. Korten är skrivna av min morfar och mormor under den tid då de var ”festefolk” alltså när de var ringförlovade.
Vissa av korten är skrivna i en enkel kod, andra är det inte. Men även om det inte står utskrivet hur mycket de känner och älskar varandra så kan man utläsa det i mängden av kort som sänts.
Här följer några av de kort som är i samlingen.

Kortet är adresserat till Fröken Nanny Nilsson Ubbalt, Wittsjö. Sänt från Bjernum den 21-12 1902

VITTSJÖ. I dag behöver ingen människa förbli hungrig, om det bortses från uteliggare som mer eller mindre själva har valt sin situation. Situationen var annorlunda för 145 år sedan, 1867- 1868 då den stora hungersnöden drabbade inte enbart Göinge utan i stort sett hela landet. Värst drabbat var dock Norrland. År 1903 sändes nödhjälp från Vittsjö till Norrland.

År 1867 anses som det stora missväxtåret och detta inverkade givetvis även på år 1868. Under år 1867 föll det inte en enda dropp regn i Sverige från april månad till augusti månad. Skåne var väl inte så hårt drabbat som Norrland där det uppskattades att 1 000 människor svalt ihjäl.

VITTSJÖ. Efter högtiden vid Gustav II Adolfssstenen med högtidlighållandet av de stupade vid slaget år 1612 fortsatte högtiden i kyrkan.

I koret paraderade tidigare FN-soldater med Danska och Svenska fanorna samt FN-fanan. På plats i kyrkans främre del fanns också sextetten av Hemvärnets musikkår från Kristianstad. Då minnesstenen resten för 100 år sedan var det också högtidsstund i kyrkan under medverkan av Trängens musikkår.

Det har förr i tiden talats om både vargavinter och vargatider. Dessa uttryck är inte aktuella i dagens tidevarv. Troligen kommer ordet vargavinter från den tid då det huserade vargar i Göingetrakten. Vid extrem kyla kom vargflocken allt närmare hus och husdjur för att söka stilla hungern i sina vilda magar. Vargatider sammanfaller med vargavinter.

Många rönnbär - Vargavinter?

VITTSJÖ.

1692 fanns bro över Dragsån (Gustav Adolfsbro)

Bilden visar "nya" Gustav Adolfsbron, brofäste till den gamla finns längre österut

1702 fanns kornhus i kyrkogårdsmuren vid Flyvägen
1722 kom ryttaren Lars Brunberg åter till Gundrastorp efter 18 år i Sibirisk fångenskap
1722 var juni månad mycket kall
1772 byggdes nykyrkan
1812 uppfördes Kopparslagargården
1832 laga skifte i Gundrastorp
1832 var Nils Mårtensson lärare i Vittsjö
1852 dateras äldsta gravstenen på kyrkogården.
1852 tog Christen Andersson folkskollärarexamen i Lund
1862 skänktes ljuskrona till kyrkan
1862 upphörde postanstalten i Vittsjö (1855)

VITTSJÖ. Dagligen händer det saker och ting som inte får så stor spridning beroende på svag bevakning av aktuella händelser. Det hände kanske inte så stora händelser för 110 år sedan, alltså 1901 men en del hade dåtidens avisa att förtälja.

Detta år, alltså 1901 föddes det 61 barn i församlingen fast folkmängden vid årets början var endast 2 204 personer. 28 personer avled och 14 äktenskap ingicks. Det var särdeles högt födelsetal men på den tiden var det stora barnrika familjer men så fanns det ingen tillgång på varken elljus eller teve! Då var det även utsatt datum då förra årets kronoutskylder (skatt) skulle betalas. Det var den 21 januari som denna avgift skulle erläggas klockan 1 e.m. i kommunalstugan. Betalades inte skatten denna dag kunde böter bli påföljden.

Följande text har vi fått från Ingemar Nilsson. Notisen var publicerad i någon dagstidning så tidigt som 1950. Kanske var det Norra Skåne som "var på bettet" men visst kan det gå så här för nutidens jägare också.

”SKADSKÖT ÄLG SISTA JAKTDAGEN
På älgjaktens sista dag på lördagen inträffade i Vittsjötrakten en beklämmande händelse. Några älgjägare hade fått upp en älg och gav den 3-4 skott. Älgen stöp, men av av jägarna menade, att det var bäst att ge den ännu ett skott, innan man gick fram och stack den.
Kamraterna ansåg detta onödigt, men då jägarna, som ingalunda är några amatörer, nalkades djuret, vände detta sig om och sprang till skogs, innan någon av jägarna kom sig för att skjuta.
Då det redan börjat skymma, var spaningar efter älgen förgäves, men i dag på morgonen återupptogs sökandet. Om det skadeskjutna djuret påträffas, tillfaller emellertid värdet kronan, eftersom jakttiden är slut.”

De flesta av oss har väl klenoden körkort som en av våra dyrgripar. En och annan blir av med klenoden längre eller kortare tid men de flesta får tillbaka färdbeviset. En liten historik om körkortets historia:
1661 fordrades det bevis för färd med vagn inom visst område i Stockholm. Det fanns även en lag som förbjöd våldsamt ridande. Straffet för brott mot bestämmelsen gav 40 daler silvermynt.
Den som var under 15 år straffades med ris vid Rådhusgången.

BJÄRNUM, HEMMESTRÖ. Hans Flyborg (sign Balder) var en flitig skribent i ortens tidning för drygt 70 år sedan. Han berättade gärna om gamla händelser, kloka gubbar och kloka gummor! I en av hans många berättelser talar han om att de kloka kunde göra stora underverk med enkla medel. De så kallade kloka kallas i dag för politiker men det är sällan de ens kan uträtta små under med stora belopp!

Så skrev Balder och det må sägas att han på något sätt kunde se framtiden! Det var bättre förr!

Balder berättar om en klok gubbe i Hemmeströ, Bjärnum där han saxat berättelsen från en tidning på 1930-talet där redogörelse lämnas från en händelse som inträffat 1869. En gammal man hade tjänst hos patron Oldenburg på Oretorp och skulle åka med till Hässleholm för att hämta en ångmaskin som skulle till Oretorp för att driva ett sågverk. Hela ångmaskinen var nermonterat i lådor och vägde totalt nära 4,5 ton. En låda föll under lastningen ner på det stora svänghjulet som låg på marken. Den gamla mannen kom inte undan snabbt nog utan hans pekfinger klämdes mellan lådan och svänghjulet. Fingret trasades sönder, fingerblomman och nageln slets bort. Läkaren i Hässleholm var på tjänsteresa och kunde inte hjälpa. Mannen började misströsta och trodde knappast han skulle få återse sin hembygd. En bekant hjälpte mannen till apoteket där den skadade fingern förbands nödtorftigt.

Sjusovardagen den 27 juli har troligen sitt ursprung cirka 200 f k då sju kristna ynglingar förföljdes med lyckades gömma sig i en grotta. De föll i sömn och sov i 200 år. Då de kom till butiken för att handla visade det sig at deras mynt var ogiltiga då de var 200 år gamla! Händelsen skall ha inträffat i Efesos och dagen blev därmed en katolsk helgondag.

I Norden fanns Sjusovardagen redan på 1600-talet men oklart när dagen fick sitt namn i Sverige Namnet Sjusovardagen togs ur almanackan efter 1901 då Marta kom in i stället.

Bondepraktikan har en hel del att förtälja om denna mytomspunna dag. Den mjukare linjen talar om att du fick sova ut rejält denna dag utan några påföljder. En annan tydning av namnet kan vara Sju Sovares dag Fortfarande har Finland namnet Sjusovaredagen i almanackan. Där har till och med bildats en organisation under namnet Sömnförbundet!

Lars Svensson i Lehult, Vittsjö var född 1928 och avled 2009. Lars Svensson var oerhört kunnig i det mesta men han tänkte sig noga för innan han uttalade några väl valda ord.
Lars Svensson var född på den gård i Lehult som han så småningom övertog vid sin faders ortgång 1964. Lars Svensson blev tidigt moderlös då hans moder och hans syster avled med endast några dagars mellanrum.

Lars Svensson i Lehult då han tilldelades LRF:s silvernål år 2001.

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter. Del 3

Vittsjö. En snapphane som Ebbe borde väl göra sin värnplikt i hembygden? Nej, inte alls. Han kallades in för att bli fältpolis vid I1, i utkanten av huvudstan. Året var 1955 med inryckning den 10 januari och MUCK den 1 december samma år.

- Och jag var absolut inte ensam skåning, berättar Ebbe. Kanske var fjärde av oss kom söderifrån. Men det var bra tjänst. Vi skulle övervaka ordningen på kasern och i fält. Men det blev också annan tjänst.

Soldat Ebbe Persson äter sin fältlunch ur kokkärlet

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter.

Del 2. Vittsjö – Redan som 17-åring blev jag kannedängare, d.v.s. stod på lastbilsflaket, från klockan sex på morgonen, fortsätter Ebbe i sin berättelse om ungdomsåren. Det blev alltså en tidig cykeltur från Hästhult till Vittsjö.

Avlastning av kannor på mejeriet i Vittsjö. Varje leverantör
hade ett kundnummer som var målat på kannorna.

Vittsjö. 1981. Årets VittsjöDagar kan jubilera. Den allra första Vittsjö Dagen i modern tid såg sitt ljus en tidig Pingstdagsmorgon 1981. I år är det år 2011!

Enligt en gammal almanacka från 1753 då det var stormarknad i april och oktober medan det var stortorgdagar i maj och augusti. Då var det marknadsstånd från Vången och ner till själva byn

1844 fick Per och Marie Louise Andersson tillstånd att idka handel på öppen plats.

1847 fick Per Andersson och Maria Brock länsstyrelsens tillstånd att idka handel i Vittsjö.

Detta varumärke var signalen för att något stort skulle ske i kulturorten.

VITTSJÖ. Malte Nilsson är ett tämligen gångbart namn. Men nämns ”Fläes Malte” är det betydligt fler av äldre generationen som kan identifiera denne Malte som var bosatt i Vittsjö tätort. Tillägget Fläes kommer från Flädet vid Gundrastorp. Malte var född 1902 i Flädet och avled i Skansenhemmet år2000.

Byggmästare Malte Nilsson från Flädet.

VITTSJÖ. Han var omtyckt men han var också fruktad av dem som kommit vid sidan av lagens gräns. Det gäller kriminalassistent Nore Delsmark som var bosatt i Vittsjö och sedan i Björkefalla. Han var gemytlig och trevlig men kunde ta i med hårdhandskarna ganska rejält. Han var född 1916 och avled 1984.

VITTSJÖ. Upphovet till denna artikel är ett brevkort från den 5 oktober 1909, sänt från Ljungbyhed. Mottagare av brevkortet var min farfar, Nils Persson d y i Hästhult, Vittsjö, då med postadress Värsjö.

Mottagaren av brevkortet uppmanades att avhämta hästar vid Torups järnvägsstation den 9 oktober 1909.

Brevkortet har en bild på ”Kungl Skånska husarregementet 1907. Från kasernen i Hälsingborg”.

VITTSJÖ. Enighetspartiet hade tydligen lokal försänkning även i Vittsjö då en inbjudan till deltagande i Enighetsförbundets skolmöte i Vittsjö den 22- 23 augusti 1916.

Enighetsförbundet fick sannolikt sitt upphov vid Uppsala kyrkliga möte 1593. Det var tydligen så att tämligen stor oenighet rådde mellan de olika stånden även på den tiden. Bildandet av Enighetsförbundet skedde 1632 efter kung Gustav II Adolfs död. Då var det synnerligen stor splitring mellan de olika stånden och förhållandet bättrades tydligen till viss del. Ännu i dag existerar Enighetspartiet fast i blygsam omfattning.