Rånjärn

Skriv ut

BJÄRNUM. Nu stundar julen bakom hörnet och i en del affärer har det redan plockas fram julsaker som ska säljas inför den kommande helgen, även i en del stugor har det börjat pratas om julmat, julgodis och inte minst julkakor.

Ordet julkakor brukar hos en del frambringa många minnen om hur det var förr hemma i hemmen när de var små. Många sorters kakrecept blev bakade år från år, gärna ett recept som var lite ”hemligt” och som gick från mor till dotter i flera generationer.

En sorts kakor/godis som brukar bakas och som många har olika knep på att få tunna fina och krispiga, det är rån, denna spröda lilla kaka som kan förvandlas till en smaskig kaka med grädde eller fyllas med choklad och blir då nästan som godis.

Många är de järn som har tillverkats för att kunna passa de olika spisar som har funnits genom tiderna och idag kan man köpa elektriska rånjärn i affärerna eller i olika kataloger. De är så finurliga att de talar om när rånet är klart. – Undrar om de blir lika goda och frasiga som på den gamla goda tiden?

RÅNJÄRN 

På museet i Bjärnum finns en samling med ca 22 st rånjärn. Redan på 1600-talet tillverkades sådana. De riktigt gamla järnen kan ha bibliska motiv, men senare övergick man till vapen, bomärken, monogram eller andra dekorationer.

I de plana, oftast runda rånjärnen bakades tunnrån av en fast deg som kavlades ut och skars till efter järnets form. Dessa rån har i regel hört hemma i högreståndsmiljö. Museet äger 2 sådana. Det förstnämnda i samlingen är stort, runt och enligt sakkunskapen ett riktigt praktrånjärn. Det är prytt med ett adligt vapen och initialerna B.G.H. och har troligen använts vid bröllopet 1669 mellan Baltasar Thile, adlad Gyllenhof 1662, och hans andra hustru Christina von der Linde.
Detta bröllop ägde rum i Lovö kyrka utanför Stockholm.
– Det andra, även det från slutet av 1600-talet, är något mindre, runt och mönstrat på ena sidan med Carl XII:s namnchiffer och på den andra med en fläkt örn och adligt vapen. Båda dessa järn är inköpta på en auktion av Atto Peto.

De övriga järnen, dels gåvor, dels inköpta har så gott som alla olika mönster som är något försänkta. De flesta är rektangulära, men det finns även ett par åttakantiga och ett som är halvmånformat. Mönstren varierar, somliga är tre-delade med blommor, blad eller stjärnor, andra endast rutmönstrade på olika sätt.

Ett av järnen är stort, runt att användas på spis med ringar. På detta kan man grädda 5 blom-mönstrade rån. – Till dessa järn har man använt en lösare deg eller tjock smet. Denna typ av järn har hört hemma i prästgårds- eller allmogemiljö och kallades gorån. – Bilderna ger en uppfattning om variationerna i mönster.

För den som har ett rånjärn hemma och vill prova att grädda lämnas här ett recept på ”Mors go-rån”:
4ägg och 100 gr socker vispas pösigt. 100 gr smält, svalnat smör blandas i och sist 200 gr mjöl. Smeten ställs att svälla och gräddas sedan på glöden i brasan, på grillen eller spritköket.

Källa: Bjärnums Fornminnesförenings årsskrift 1992/93