Skriv ut

VERUM. Under de år som adelsmän betjänade av lakejer härskade på Skeinge säteri i Verums socken blev ibland personer födda i utlandet inkvarterade i gården. En fransman som kallades Favre vistades på Skeinge säteri på 1780-talet och i början av 1800-talet var ryssen Ivan Gifrig bosatt där. Ryssen kan antingen ha kommit till Sverige som en av de ryska desertörerna från finska kriget 1809 eller kanske som fånge efter ryska arméns kapitulation vid Narva 1810.

Såhär såg Skeinge sätesgård ut när fransosen Favre vistades där.

Hur fransmannen hade hamnat där är okänt, men såväl denne ”fransos” som den ”ryske drängen” blev omtalade i socknens födelsebok som upphov till utomäktenskapliga barn.

Namnet Favre bars av en känd fransk statsman. Han hette Jules Favre och levde åren 1809 till 1880. En annan känd Favre från vår tid är den schweizisk fotbollsspelaren Lucien Favre.

Den 9 juli 1787 födde ”patriotiska pigan” Bengta Håkansdotter från Skeinge Möllehus klockan fem på eftermiddagen dottern Nilla. Denna 33-åriga piga hade tio år tidigare fött det utomäktenskapliga barnet Karna, då med herrskapets lakej Johan Lundström som fader. Då fick lakejen och Bengta gemensamt plikta med 2 riksdaler till kyrkan. Lundström blev även fader till flickan Maja Lisa i mars 1778 med pigan på Skeinge Gretha Solman som moder.

Text: Uptages efter Sakörs Längden af Betienten Johan Lundström och Bengta Håkansdotter på Scheinge

Dopnotisen från 1787 avlutas med meningen: Barnafader sades allmänt Fransosen Favre, som då war på Skeinge gård, wara. Flickan fick eventuellt till minne av denna fader efternamnet Frennesdotter. Hon blev 1811 gift med torparen Hans Larsson på Boabacka i Hanaskog som hade blivit änkeman i januari 1810. I sitt första äktenskap hade han fyra barn. Nilla hade för sin del fått en utomäktenskaplig son Nils i januari 1809. Sedan hustrun Nilla Frennesdotter avlidit i början av september 1829 av nervfeber hängde änkemannen sig efterföljande oktober månad.

Den 10 mars 1813 födde den då 31-åriga ogifta pigan Ingrid Jönsdotter från Skeinge sonen Johannes och som fader infördes Ivan Gifrig. I födelsenotisen beskrivs fadern som: Ryska drängen på Scheinge Gifrig. Brottet kostade modern 32 skillingar i lägersmålsböter.

 

Pigan Ingrid Jönsdotter fick plikta 32 skillingar (2/3-dels riksdaler) i ”Lägersmålsböter” till kyrkan. Ryssen hade nog avdunstat.

Sonen Johannes, som var frukten av ryssens och pigans herdestund, bar som vuxen namnet Gifrigsson. Han var dräng i olika byar inom Vittsjö och Norra Åkarps socknar och kallades då ”fattighjon”. När han avled den 30/7 1877 var han sedan 1860 skriven på socknen. Noteringen var: 1877-07-30 Johannes Gifrigsson Fattighjon Norra Åkarp.