VITTSJÖ. Efter högtiden vid Gustav II Adolfssstenen med högtidlighållandet av de stupade vid slaget år 1612 fortsatte högtiden i kyrkan.

I koret paraderade tidigare FN-soldater med Danska och Svenska fanorna samt FN-fanan. På plats i kyrkans främre del fanns också sextetten av Hemvärnets musikkår från Kristianstad. Då minnesstenen resten för 100 år sedan var det också högtidsstund i kyrkan under medverkan av Trängens musikkår.

Efter välkomsthälsning av konferencier Claes Ruderstam sjöngs psalmen Blott en dag med Mats Lunnergård som kantor varefter musikkåren spelade Skånsk Dragonmusik samt några 1600-tals låtar och Karolinermarschen.

Claes Ruderstam talade om dårskap med våld och krig runt om i världen där dock Sverige varit förskonat de senaste århundraden. Det är dock inte fel att hylla minnet av de Svenska och Danska soldater som stupade för 400 år sedan. Det var långt från broderskaps kärlek i gränslandet mellan Sverige och Danmark för 400 år sedan då 25 socknar mer eller mindre lades i aska i norra Skåne. Han följde den Svenska härens plundringståg i Skåne innan vad Ruderstam kallar slutliga avgörandet kom i Vittsjö den 11 februari 1612.

Ruderstam nämner dock inte i samma grad i sitt tal vad danskarna gjorde i Sverige under samma tidsepok. Den lokale historikern känns lite färgad i sitt tal.

Hembygdsföreningens sånggrupp inledde med Slumrande toner följt av den älskade furan i Mitt fosterland. Kanske var det med tanke på den Svenska härens vandring som sångarna fortsatte med Var jag går i skogar berg och dalar!

Kjell Elander som nu är bosatt på Ingelsta gård i Romfartuna i Västmanland, på den gård som kungaräddaren Tomas Larsson fick i förläning för sin räddning av Gustav II Adolf som var nära att falla i Danska härens våld vid sin flykt från Vittsjö mot Markaryd och Sverige. Kjell Elander har varit intresserad av ryttaren Tomas Larsson ända sen sin barndom då hans föräldrar sannolikt hade berättat om gårdens historia och barnöron lyssnade ivrigt. En handling från 1675 gav besked om gårdens historia liksom donationsbrevet från 1613.

Tomas Larssons kvarlevor finns under en synnerligen sliten gravsten i Romfartuna kyrka berättar Kjell Elander. Däremot finns Tomas Larsson son Mats gravsten på kyrkogården med ännu läslig inskription.

Militärorkestern fortsatte med marschmusik och därefter med ålderdomlig dansmusik. Ledaren för orkestern informerade att en gång i tiden hade det funnits 60 militära musikkåren och nu är endast militärorkestern från Kristianstad den enda i landet förutom några med fast anställda musiker.

Kyrkoherde Carl- Olof Danielsson höll andakt med utgång från att ta den utsträckta och hjälpande handen i alla lägen. Andakten avslutades med psalmen Härlig är jorden. 180 intresserade deltog i högtiden i kyrkan.

Högtiden som började vid minnesstenen avslutades med samkväm i församlingshemmet där omkring 130 personer deltog i sen eftermiddagsfika och fick lyssna till sång och musik från hembygdsgruppen. Claes Ruderstam fortsatte med historiska episoder i samband med slaget 1612 och de umbäranden som befolkningen drabbades av under senare tid med pest och hungersnöd. Han upplyste även om de helt nya litterära verk som fanns till försäljning under kvällen.

Hälsningar framfördes från Mats Thomasson, den elfte generationen efter Tomas Larsson som höll högtidstalet vid minnesstunden i Vittsjö 375 år efter den omtalade slaget. Även Marie Hagberg hade sänt en hälsning då hon var högtidstalare vid minnesstunden 380 år efter slaget. Hon är den tolfte generationen efter Tomas Larsson.

Hembygdssångarna fortsatte med underhållningen och Claes Ruderstam poängterade att det inte var den Svenske kungen som var kung över Skåne 1612 utan det var det Danske kungen Christian IV.

Den fyra timmar långa högtiden var till ända, men då skall det betänkas att nuvarande generation i Vittsjö aldrig kommer att uppleva ytterligare någon 400-årig minneshögtid!

En väl fylld kyrka på 400 årsdagen.