Skriv ut

 

UTMÄRKTA TORP. Redan i slutet av 1920-talet började hembygdsforskaren och skriftställaren Ernst Paulsson i Bökholm, Emmaljunga att forska bland gamla torp i Vittsjö socken. Resultatet av hans forskning blev boken ”Torp och torpare under 200 år i Vittsjö socken”, innehållande beskrivning av torpet och torparen och karta på 382 torp. Med ledning av karta och beskrivning har nu i dagarna Wittsjö hembygdsförening med Inge Johannesson som ledare markerat alla torpen med nummer efter bokens numrering.

Allan Hallström, Inge Johannesson, Bertil Olsson och Lars Svensson söker år 1992 efter ett gammalt torp.

Ernst Paulsson var rörelsehindrad men detta handikapp hindrade honom inte med forskningen. Någon enstaka gång fick han bilskjuts för att hämta uppgifter om gamla torp och torpare. På den tiden var det brev som postledes skickades till många personer i bygden som hade kännedom om torp och torpare just i deras trakt. En släkting till Ernst Paulsson berättade att hon fick bära många brev till postlokalen i Emmaljunga och nästan dagligen fick hon hämta brev till Ernst Paulsson med beskrivning av torpen. Resultatet blev en bok på över 200 sidor där torp i de flesta av de 44 byarna i socknen är beskrivna. Dessutom finns i boken flera berättelser om torparen liv och leverne.

Upprinnelsen till den torputmärkning som nu är avslutad är Egon Nilsson (Egon mitt i byn) som startade två torpcirklar redan 1984 med syfte att inventera de torp som fanns i Paulssons bok.

Under åren har det varit flera grupper där yngre tagit vid när orken tar slut för de äldre. Allan Hallström var en av pådrivarna liksom Bertil Olsson och Lars Svensson. Ett extra kom i håg måste riktas till Egon mitt i byn som startade cirklarna och bedrev forskning i sin skrivarlya. År 1992 var nästan hälften av torpen identifierade men inte utmärkta med nummer.

Inge Johannesson tog över ledarstaven omkring 1997 och en av de allra första åtgärderna var att ta fram en mer ändamålsenlig karta då originalkartan var minst sagt svår att tyda. Dagens karta är lättläst med alla numren på torpen väl markerade.

Det är flera år sedan det togs fram nummerskyltar, ett nummer för varje torp i Paulssons skrift, sammanlagt 382 stycken. Dessa skyltar finns nu uppsatta på stolpar av ek runt om i bygden där det funnits torp. Många gånger har det varit svårighet att identifiera platsen där torpet en gång har legat. Ett syrenträd eller murgröna kan ge en anvisning om tidigare bebyggelse och i bästa fall kan det kanske finnas rester av en husgrund eller en stentrappa! Forskningen har varit grundlig då inget av Paulssons uppräknade torp har lämnats åt sitt öde utan alla har blivit markerade.

Det är en verklig kulturgärning som utförts men den värdefullaste insatsen får tillskrivas Ernst Paulsson. Hade inte han, trots sitt handikapp utfört forskningen i slutet av 1920 och fram till början av 1930-talet hade det nog nu varit för sent att uppteckna. Då han var färdig med inventeringen gav han ut sin bestseller 1934 som fortfarande är aktuell för bland annat släktforskare.

Det är stora arbetsinsatser som ”torpkommittén” med Inge Johannesson som ledare har utfört och som nu är avslutad. Släktforskare och andra intresserade kan med hjälp av den utomordentliga kartan finna det som söks i naturen och som har gömts och glömts under tidevarvens gång.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Författaren och skriftställaren Ernst Paulsson som gav ut en värdefull bok 1943.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inge Johannesson vid torp 231 som är hembygdsstugan i Emmaljunga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hembygdsstugan från en annan vinkel är ett av torpen i Ernst Paulssons bok.






купить обеденный стол киев
канцтовары киев
регистрация товарного знака в россии
www.winnerlex.com.ua/
офисное кресло киев