Reseberättelse i 2:a världskrigets spår. Del 5

Skriv ut
2009-08-05 00:40   Författare: Ingvar Lindberg

Jag tände EBK (efterbrännkammaren) på Saab "Eric" och gasade på Lincoln N.O. 2 intressanta saker skedde. Landskapet är platt men med skogsöar lite var stans. Skogsöarna är ca 600 kvadratmeter i diameter, sedan raksträcka 400-500-600  meter, sen in i skogen med lite svängar, sen rakt 500 meter och in i skogen igen. Det roliga var att vid ingången till en skogsö, kom en Jaguar ifatt Saab "Eric" hastighet 100-110 km. Denna hastighet höll "Eric" även inne i skogen. När jag hunnit 250-300 meter kom Jaggan ut och satte full fart, säkert 150-160 (smal väg) och hann upp mig precis i ingången till nästa skogsö. Ni kan tro att "Eric" trivdes, samma fart i "krokarna" som i skogen, samma avstånd vid utgången. Så höll det på säkert 8 - 10 skogsöar tills vi kom ut på större väg mot Wickenby, Jag tror inte denna yngre gentleman hade sett en Saab V4 förr, när han drog om i dubbelfil lyfte han handen som hälsning, kanske erkände han att jaguaren inte hade en chans mot "Eric" på krokig väg!

Strax före Wickenby Airfield var det att svänga in på mindre väg igen, typ Vittsjö mot golfbanan, Verum mot Bjärnum. Du skall passera dubbla järnvägsspår och hör och häpna de vita grindarna var stängda, så det var bara att stanna. Snart kommer ett tåg dundrande i hög fart, efter det går en dam ut och drar in grindarna, hon bor i huset vid sidan, precis som järnvägsövergången Skansen Vittsjö på 50-talet. Detta är år 2000!

Men vi som tycker "det var bättre förr" tycker det var trevligt. Wickenby flygfält är idag bara för sportplan. Flygledartornet är klubbstuga idag. wickenby.jpgHangarerna är lagerplatser, där kör lastbilar T & R i aldrig sinande ström. Denna första gång med "Eric" bara tittade jag och tog kort på minnesstenen. 2:a gången med Saab 900 "Black Pearl" tog jag kontakt med flygklubben för att få alla upplysningar om 626 SQ Lancaster ME 742, UM-B, pilot F.O. Hawkes. Hela besättningen hade hoppat och klarat sig. Båstadborna Bertil Lundblad och Harry Glinzer ville veta all fakta om haveriet. Bertil Lundblad var med på natten som hemvärnsman och har en del delar från maskinen. Den störtade ca 23,50 troligen beskjutna av tyska NGJ III Ju 88:or, den kvällen. De startade från Schlesien ca 21.00. Deras maskiner sköt ner "George" i Vittsjö kl 23,10, Our Wullie LL 757 i Lärkeröd, och Vejbyudde Skälderviken ca kl 23,50. Den natten leddes den tyska nattjakten av den nya radarstationen Grove (tysk namn på kommunen) nu Karup på Jylland. Besättningen Hawkes skickades tillbaka till England, men de flög aldrig mer. De hade t o m adressen till Hawkes i Canada. Han jobbade på Consul of federal gouverment, British Columbia, Canada.