Skriv ut

Minns du än den gången då vi funno varann
det var sommar och strålande sol.
Ängen stod så blomsterprydd och prunkande grann
och i skogen göken gol.
Jag var ung och du var ung och lyckan den log som den ler i livet vår.
Ännu jag minns den, ännu så finns den,
lyckan som aldrig förgår.

Vid Bjärlångens grönskande stränder
det var som en ljuvlig dröm,
där möttes en gång våra händer,
din blick blev så sällsamt öm.
När solen bak gyllene skyar
gått ned bakom gårdar och byar
går tanken till Bjärlångens grönskande stränder
en pärla i Skåneland.

Ännu skiner solen lika strålande klar
som i ungdomens lyckliga vår.
Ännu vill jag minnas allt det vackra som var
och som aldrig helt förgår.
Alla vackra drömmar blevo sanna en gång vid vår insjös väna strand.
Än som den gången ler kring Bjärlången drömmarnas fagraste land.

GUNNAR GERMUNDSSON


Avskriven ur: Bjärnums Fornminnesförening – Årsskrift 1991

Av: Liselotte Svensson

Foto: Arkiv