JOHANNA FRÅN BJÄRNUM FICK VÄNNER FÖR LIVET

Hur kom du i kontakt med Lions?

– En höstkväll för ett år sedan blev jag uppringd av Bo Sigeback, från Vittsjö-Bjärnum Lions, som berättade för mig om ett utbyte de hade och undrade om jag var intresserad. Man skulle bo en vecka i en värdfamilj och sen vara en och en halv vecka på läger, jag föll direkt!

På vad sätt förberedde du dig?

-Jag blev utvald att åka till Ungern och så fort jag fick reda på det var jag väldigt snabb med att googla Ungern och se vad som väntade mig. Efter någon månad kom jag även i kontakt med en flicka i familjen som jag skulle bo hos, vi höll kontakt via e-mail. Hon var i min ålder och berättade om familjen, om att hon hade varit på ett utbyte i Holland förra året och så lugnade hon mina nerver inför min första flygtur.

Du kom först till en värdfamilj?

– Ja, den bästa värdfamiljen! De var så gästvänliga.
Familjen bestod av mamman, pappan och tre barn, varav två var äldre och en i min ålder. Alla i familjen utom mamman kunde prata engelska så min värdsyster fick alltid tolka. Det var lite synd men hon blev väldigt glad när jag använde de få ord på ungerska som jag hade lärt mig under den första veckan. (Snigel, hej, goddag, hejdå, jag måste gå på toa och skål.)

Traditionell musik under medeltidsfestivalen

 

 

 

 

De flesta aktiviteterna gjorde jag med dottern som var lika gammal som mig. Hon visade mig väldigt mycket i Budapest, det slog mig hur mycket hon kunde om kultur och historia. Vi besökte många kyrkor, det äldsta SPA't i Ungern, vi åkte till norra Ungern och vandrade och klättrade i berg, besökte en medeltidsfestival där jag fick höra gammal traditionell musik m.m. Vi åkte även över gränsen till Slovakien och vi umgicks med hennes vänner. En dag fick vi även en guidad tur runt om i Budapest tillsammans med några av de som skulle på lägret och på kvällen umgicks vi med dem och deras värdfamiljer. En annan kväll tog vi en guidad tur på Donau, som rinner genom staden, tillsammans med en tjej från Ukraina som skulle till lägret och hennes värdbror.
Efter en vecka var det dags att lämna familjen och det var verkligen jobbigt för vi hade fått en så bra kontakt och när jag sa hejdå till mamman så rann det en tår ner för hennes kind. Det är ganska otroligt hur man kan få en så fin kontakt med människor även om man inte talar samma språk!

Min värdsyster Zita och jag med Parlamentet i bakgrunden. Parlamentets insida är förövrigt utsmyckat med väldigt mycket bladguld.

 

 

 

Var i Ungern?

-Familjen bodde i huvudstaden, Budapest, i ett väldigt stort och fint hus med en liten trädgård full av hallon. Familjen lärde mig att en gång i tiden var staden delad i två delar, Buda och Pest, och när man pratar om var man bor än idag så använder man sig av de gamla stadsnamnen, vilket i mitt fall var Buda.
Är det stor skillnad på livet här och där?
-Både ja och nej måste jag nog svara. Det är klart att det finns alltid vissa skillnader mellan olika länder. De främsta skillnaderna jag lade märke till var att man åt ofta tre rätters middag och mycket soppa, något jag inte är van vid! Sen är de ju katoliker och när man besökte kyrkor var man tvungen att täcka sina axlar och helst knäna också.

Vad överraskade dig mest?

– Maten! Det var väldigt mycket friterad mat och soppor och som jag nämnde tidigare så var det oftast tre rätters middag. Dagen jag anlände frågade familjen om jag var hungrig, jag tackade ja men förväntade mig aldrig att det skulle bli så mycket mat. Efter soppan trodde jag det var slut men sen kom det friterad pumpa, potatis och friterad svamp följt av en söt efterrätt. Jag har också fått i mig otroligt många aprikoser i olika former!

Vad hände efter familjevistelsen?

-Efter en vecka hos min värdfamilj körde min värdsyster och min värdbror ner mig till Pécs, en by i södra Ungern, för en och en halv vecka på ett internationellt läger. Lägrets tema var vackra landskap och vatten och under lägrets tid besökte vi olika ställen i Ungern.
Vi har bland annat klättrat, vandrat upp för berg, badat väldigt mycket, besökt en ekologisk by, testat på bågskytte, besökt olika sevärdheter, haft vinprovningar och besökt olika Lions klubbar. Den sista kvällen åkte vi till en Lions klubb som anordnar ridning för handikappade, vi spenderade hela kvällen där och såg på en ridshow och spelade en speciell sorts volleyboll med de handikappade innan vi hade en grillfest. I slutet av kvällen höll en från Lions tal och även den svenska killen vilket var väldigt rörande och de flestas ögon var inte torra.

När jag skjuter pilbåge, något jag var väldigt bra på!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Var lägret i närheten av Budapest?

– Pécs ligger ca 24 mil söder om Budapest, nära gränsen till Kroatien, men de sista tre dagarna spenderade vi på ett hotell i Budapest.
Hur många var ni?
– Vi var 32 stycken underbara individer med ledarna inräknat.

En bild på alla från klättringen.

 

 

 

 

 

Varifrån?

– Vi var från 18 olika länder. 19 om man räknar ledarna!

Vilka intryck gjorde de på dig?

-Endast positiva – det var väldigt trevligt att få möjligheten att lära känna folk från så många olika ställen i världen. Jag har skaffat vänner för livet och om jag fick chansen skulle jag göra om det igen!

Har du kontakt med några av dem?

-Ohja! Jag har kontakt med de flesta dagligen. Vi var många språkentusiaster på lägret så vi håller på att lära oss varandras språk! Jag har inte bara kontakt med de från lägret utan även värdfamiljen som jag ska besöka igen till hösten och lägerledarna, även några av Lions medlemmarna.

Tror du ni kommer att träffas igen?

-Ja det tror jag absolut! Näst sista dagen fick vi reda på att de ska anordna en återträff åt oss som några av oss redan har sagt att vi ska åka till. Det kommer vara över en helg i september/oktober och vi ska delta på ett Lions möte, men jag och den andra svensken ska stanna i en vecka för att träffa våra värdfamiljer och även åka tillbaka till Pécs och besöka ledarna. Dessutom har jag även pratat mycket med de som kom från de andra länderna i Norden och vi har bestämt att vi ska träffas. Men jag har blivit inbjuden till de flesta länderna så någon dag får jag börja en jorden runt resa och besöka alla mina underbara vänner!

En bild på alla.

 

 

 

 

 

Vad tror du att Lions betyder för ungdomars chans att mötas?

-För mig har det betytt mycket. Jag hade förmodligen inte fått de kontakter jag nu har om inte Lions hade givit mig chansen att åka på detta utbytet! Det har dessutom förändrat mig som person, Jag tror även det är viktigt att träffa folk från olika länder och dela med sig av sin kultur för att bryta vissa fördomar som finns. Nu vet de till exempel att alla i Sverige är ju inte blonda och jag har fått lära mig väldigt mycket om de andra länderna också. Jag tror faktiskt inte de kommer glömma de galna svenskarna i första hand!

Skulle du kunna tänka dig att vara värd för andra ungdomar på läger i Sverige?

-Jag hade tyckt att det var väldigt roligt. Det är väldigt lärorikt att möta folk från andra länder.

Top