UPPVÄRMNING MED VED ÄR NU SÄLLSYNT

 

VITTSJÖ/ BJÄRNUM. Ännu syns det rök från skorstenen efter vedeldning men denna upplevelse blir allt mer sällsynt. På landsbygden var denna uppvärmningsmetod den enda sorten av uppvärmning som förekom men redan före Andra världskriget började uppvärmning ske med lika sorters olja i samhällen. Tjockolja och råolja vann inträde men var föga miljövänligt.

Bild: Vedkapning vid Hultatorp skola i början av 1950-talet. Metersveden skulle kapas till tre eller fyra längder. Personerna på bilden är Anton Larsson, Paul Persson och Viktor Delfin.
Det var först efter andra världskriget som uppvärmning började ske med eldningsolja och de gamla vedpannorna skrotades fast de var av bra kvalitet. Städer och samhällen var först i raden att börja uppvärmningen med eldningsolja men så sent som i början av 1960-talet var det fortfarande många fastigheter som värmde upp med ved.

Uppvärmning med ved har nu nästan upphört och uppvärmning med eldningsolja minskar allt mer sedan luftvärme, bergvärme och jordvärme vinner allt större marknad. Eldningsoljan har blivit för dyr i inköp.
Det var ett slitsamt arbete med att förse olika eldstäder med ved. Till en början levererades främst björkved i ”famnmått”(c:a 180 centimeter) för att övergå i meterslängd. Numera är det massavedslängd i två- eller tre metes längd som är gångbart till de få som fortfarande eldar med det skogen ger.
Trädet skulle avverkas, transporters till plats för torkning. Veden skulle kapas i halv meters längd eller tre bitar ur en meterstock.

 

Så här kunde en ”vedstack” för ett års förbrukning se ut på landsbygden.

Veden skulle klyvas för hand med yxa för torkning och helst staplas upp i en eller annan form. Sedan veden var torr skulle den transporteras till lämplig plats för förvaring. Beroende på vedpannans konstruktion fick påfyllnad av ved ske en till fyra gånger per dygn. Sedan ackumulatortankar kom in i pannrummet blev det längre uppehåll mellan påfyllningarna. Sotning av panna och skorsten skulle ske ett par gånger varje år.
Numera är det tillgången på elström som värmer upp våra utrymmen.

Top