Tillbaka till orienteringsskogen

Skriv ut

BJÄRNUM. Efter 1,5 års mer eller mindre tvärstopp i orienteringsbranschens tävlingskalender kunde OK Torfinn äntligen glädja göingekretsens inbitna orienterare med en skön hösttävling i skogarna runt Möllerödssjön. Torfinns Blandskogsmedel lockade både yngre löpare och veteraner till hembygdsparken i Bjärnum. De tävlande startade vid Möllerödssjöns badplats och fick sedan springa runt på en väl så spännande kontrolljakt. Tillbaka i hembygdsparken belönades löparna med ett fint utbud av både grillat och hembakat i marketenteriet.

Tävlingen arrangerades i Bjärnums fina hembygdspark.

När många restriktioner lättades i slutet av september började nog de flesta av oss känna av existensen av ett efter-pandemiskt liv. Inte minst syntes detta på många idrottsarenor, som efter nästan två år av i princip tomma läktare återigen fick fyllas av förväntansfulla åskådare. Även om orienteringssporten generellt inte drar samma publikmassor som exempelvis fotboll, har tävlingsprogrammet för orienterare även det varit betydligt mer sparsmakat de senaste två säsongerna, både med helt inställda tävlingar och tävlingar med kraftigt begränsat deltagarantal. När OK Torfinn den 2 oktober för första gången sedan 2019 kunde arrangera en tävling under normala förhållanden var det därför många glada miner, både bland funktionärer och deltagare och mer eller mindre kor-på-grönbete-fart på de löpare som gav sig ut i skogen.

Orienterarnas sista-kontroll i skogen

Trots sin relativt ringa storlek i klubbsammanhang, har Bjärnumsklubben OK Torfinn traditionsenligt arrangerat orienteringstävlingar de senaste åren, vilka varit till stor belåtenhet för många sydsvenska orienterare. I år var inget undantag och och löpare som den 2 oktober efter målgång minglade runt i Bjärnums hembygdspark uttryckte stor belåtenhet för både terräng, banor och ätbart utbud i marketenteriet. Sagda hembygdspark utgjorde tävlingscentrum för årets tävling som gick under namnet Torfinns Blandskogsmedel, en tävling där löpare förutom att mysa i den gemytliga hembygdsparken också fick möjlighet att ge sig hän den spännande och småkuperade terrängen kring Möllerödssjön. Start var förlagd till sjöns allmänna badplats och här kunde undertecknad, som ihärdig kontrollant av eventuellt tjuvstartande, under cirka två timmar på lördagsförmiddagen beskåda drygt 220 orienterare som gav sig ut på jakt efter kontroller.

Här gick orienterarna både mot start samt kom tillbaka i mål efter flitigt lopp

Som tävlingsledare för årets tävling stod den numera rutinerade Camilla Nilsson, som utan att på något sätt styra med järnhand såg till att tävlingens alla detaljer flöt på problemfritt och att alla funktionärer skötte sina tilldelade sysslor. En enkel uppgift kan tyckas, men som nära vän till tävlingsledaren vet jag att det låg otroligt många timmar av planerande bakom det lyckade arrangemanget. En annan av tävlingens hörnstenar utgjordes av banläggaren Urban Arnesson, som med skicklighet och finess lyckades se till så att såväl de yngsta som de äldsta fick uppleva både det vackra och det orienteringstekniskt utmanande i skogen kring Möllerödssjön. Tävlingen den 2 oktober var av förklarliga skäl den första på länge arrangerad av Bjärnumsklubben, men är långt ifrån den sista. Med ett stort utbud av varierande terräng lämpar sig skogarna kring Bjärnum exemplariskt för orientering, vilket inte minst brukar märkas på tillresta löpares fascination för hur vackert det är i våra skogar.

Här samlades de tävlande på arenan både före och efter genomfört lopp.

Även undertecknad fick, som ansvarig för utplacering och inplockning av en tredjedel av tävlingens kontroller, efter långt uppehåll känna på orienteringskänslan igen. Virrighetsmässigt var det på ungefär samma nivå som vanligt, och underlättades inte heller av glömd kompass, men jag ser det som positivt. Även om virrigheten nog mest är ett tecken på att undertecknad även fortsättningsvis kommer att prenumerera på tävlingars sistaplatser, vill jag tro på något annat, att det är ett tecken på att allt faktiskt bara är normalt. Efter två år av undantag är det nog just det vi alla behöver.