VERUM. Hemmanet Mejarpstorp i Verums socken, som även kallas Snyrpet, har hyst flera särpräglade personligheter. Bland sådana kan nämnas den läkekunnige Klockare Pål som bodde där i början av 1700-talet. Senare finner man kvartermästaren Tufwe Hiellerot (död där 1749) och adelsmannen G. A. Rutenskiöld (död där 1818).

Kaptenen och riddaren av Svärdsorden Göran Adolf Rutenskiöld (1749–1818) bodde sina sista sex år där med sonen Adolf Fredrik och även dottern Amalia Cunigunda, som pigan Hanna fött åt honom. (Se vidare om henne nedan!) Gårdens bostadshus har flyttats till Hässleholm och innehöll under några år som den livligt frekventerade konditoriserveringen Kafé Verum.

Platsen i Verums socken övergavs åren 1900–1904 av fem föräldralösa barn till då avlidne Martin Månsson och hustrun Maria Nilsdotter. Fadern var ”förrymd” till Amerika och omkom där i februari 1900 i en järnvägsolycka. Han begravdes i Morgan City i staten Utah. Modern Maria avled i Verum på luciadagen 1903.

Den förrymde fadern hade ”skaffat sig” dåliga affärer och klarade inte lånen på hemmanet vilket resulterade i konkurs. Hans åldriga mor Bengta hade sommaren 1895 kallat till sig två aktade män från trakten och dikterade följande tillägg beträffande sonen Martin Månsson i sitt testamente: ... och som han öfvergifvit hustru och sina mindreåriga barn och för flere år tillbaka afrest till Amerika, så är det min yttersta villja och beslut att efter min död, min son Martin Månsson icke skall undfå det minsta arf efter mig, utan skall all min efterlemnade behållning af hvad namn och beskaffenhet det vara må tillfalla hans omyndige barn ...

Hessleholms Tidning 1890-09-19

Martin Månsson mötte döden genom en olycka i staten Utah 1900 vilket finns antecknat i Verum dödbok: Dog genom olyckshändelse å jernväg i Morgan County och begrofs der, enligt intyg från S. Francis, notarius publikus i Morgan County i Utah i Förenta staterna utfärdat den 7/8 1900. Enligt notering i Verums dödbok inträffade olyckan den 3 februari 1900 och han begravdes där den 5 februari samma år.

Det finns en rik sägenflora kring namnet Kunigunda och det är en väl förborgad hemlighet hur det kom sig att hushållerskan Hanna Nilsdotter, som bodde i Mejarpstorp (Snyrpet) några år i början på 1800-talet, gav sin dotter de välklingande namnen Maria Amalia Cunigunda. Flickan föddes i Landskrona den 27 februari 1802 och det kan knappast betvivlas att barnafadern var kaptenen och riddaren av kungliga svärdsorden Göran Adolph Rutenschöld tillhörande adliga ätten nr 328. (Ätten utgick 1973 av brist på manliga avkomlingar.)

Utdrag ur Den introducerade svenska adelns ättartaflor av Gustaf Elgenstierna

Kunigunda var således en ”utomäktenskaplig adelsjungfru” och hon döptes den 2 mars. Dagen därefter - den 3 mars - firas det katolska helgonet Kunigundas minnesdag. Kaptenen, hushållerskan och två ”fosterbarn” lämnade snart Landskrona för att bo några år i Finja. De flyttade därefter 1812 till Snyrpet i Verums socken och efter sex år där dog G. A. Rutenschöld.

Adelsvapen för ätten Rutenschöld

Sankt Kunigunda av Luxemburg var ett helgon inom Romersk-katolska kyrkan. År 1828 publicerade poeten Julia Nyberg sin enda prosatext, som hade titeln ”Den sköna Cunigunda”. Handlingen i romanen har beskrivit på detta sätt: Cunigunda lever sorglös i sin grevlige faders borg. En dag kommer en vacker riddare på besök och tycke uppstår. Riddaren friar. Fadern är förtjust. Men Cunigunda säger nej. Hon är rädd för att förlora sin skönhet, sin frihet, och hon vill inte föda barn. Av en trollkunnig gumma får hon en dryck som gör henne ofruktsam och hon går då med på att gifta sig med den unge mannen.

Det är en underlig tillfällighet att en tonårsflicka fick ett liv i Verum åren strax före 1820 som har en viss överensstämmelse med innehållet i denna roman. Men Snyrpets Kunigunda var inte ofruktsam!

Adelsmannen Göran Adolf Rutenschöld - som utan tvivel var hennes far - avled på Mejarpstorp (Snyrpet) den 4 november 1818. Nio månader och sex dagar därefter födde den då 17-åriga Kunigunda en flicka som uppkallades efter hennes far. Notisen i Verums födelsebok lyder: 1819-08-10 Barnets namn: Görga. Faderns namn: John Andersson (28 år). Moderns namn: Cunigunda Göranson, 19 år (fel, hon var i realiteten 17½ år). Fadern Jon Andersson Freij var född i Mejarp 1790.

År 1880 avled bägge makarna Cunigunda (då noterad som Emigunda) och Jon Freij. De var bägge skrivna i Markaryd socken, men levde åtskilda. Mannen kallades fattighjon och vid hustrun noterades: Uppehåller sig i Skåne med arbete.