VERUM. Den litterärt mest kände prästen i Verum och Visseltoft pastorat är Carl Christian Eberstein (1794–1858). Hans korta presentation på Wikipedia lyder i utdrag: … var en svensk präst och poet. Han var son till biskop Carl Johan Eberstein. Eberstein blev 1812 docent i grekiska vid Lunds universitet, 1819 rektor vid Helsingborgs läroverk och 1821 titulärprofessor. År 1824 blev han kyrkoherde i Visseltofta, och 1835 i V. Karup. Eberstein utgav, förutom predikningar och akademiska avhandlingar, diktsamlingarna Mina tidsfördrif (1826) samt den mot biskop Wilhelm Faxe i Lund riktade pamfletten ”Bispen. Utkast till en poetisk kalender för år 1853” (1852).

Carl Christian Eberstein (1794–1858): Bild i Svenskt biografiskt handlexikon.

Utdrag ur Lunds Stifts Herdaminne om Ebersteins liv sedan 1821 i Göinge och därefter sedan 1835 i Västra Karup och Hov vid Hallandsåsen: År 1821 fick E. professors namn. Sedan han låtit prästviga sig i Stockholm, anmälde han sig som extrasökande till en hel rad pastorat, och då han enligt egen uppgift icke ville lämna huvudstaden, förrän han blivit utnämnd till någotdera, accepterade han 1825 ett kyrkoherdekall i Visseltofta i Göinges ödsligaste skogsbygder, ett av de för sin ringa tiondes skull så kallade kalvskinnspastoraten. Här kunde han givetvis icke slå sig till ro, men först efter många ansökningar och förgäves avlagda predikoprov fick han 1835 transport, till V. Karups och Hovs goda pastorat, där han förblev till sin död. ….

under mer än tjugu år blev E: s liv en kedja av mer eller mindre skandalösa rättegångar, alltsomoftast fullföljda i hovrätten eller hos K. M:t. Mer och mer kom hans kverulans att rikta sig mot stiftsstyrelsen, som upprepade gånger fick erinra honom om kyrkolagens hot om avsättning av trätosamma präster. Då han slutligen under en stormig visitation 1854 av prosten H. F. Cedergren ytterligare förgått sig, blev det domkapitlet för mycket, och 28 mars 1855 dömdes han sitt ämbete förlustig. Han klagade i hovrätten, och rättegången pågick alltjämt, när E. 16 mars 1858 slöt sitt oroliga liv.