SEVÄRT I VITTSJÖ

Skriv ut

Minnesmärket vid Höjalen som minner om att sju unga män omkom 1944.

 

 

VITTSJÖ Dagens sevärdhet i Vittsjö har tragik bakom sig från Andra Världskriget. Då störtade ett fullastat brittiskt bombplan i Höjalens skog med 9 000 liter bensin och fem ton bomber som förintade besättning och flygplan vid nedslaget den 29 augusti 1944.

Två tredjedelar av en propeller finns uppsatt vid Höjalen, utmed vägen Vittsjö Skånes Värsjö som ett minne av händelsen. Skogsväg intill minnesmärket leder till nedslagsplatsen cirka 400 meter söderut och stigen till nerslagsplatsen är markerad.

Det var under världskrigets slutskede som brittiska bombplan intensivbombade norra Tyskland. Under disiga och mörka kvällar i flera veckor kom upp emot 600 bombplan i vågor över bland annat Vittsjö för att bomba i Tyskland. Vid denna tid var Danmark ockuperat av tyska trupper varför bombplanen hade sin rutt norr om Danmark innan de fortsatte över neutrala Sverige. Sannolikt avlossade inte svenska luftvärnet någon verkningseld mot de brittiska bombplanen, om så skedde var det kanske enbart så kallade lösa skott. Svenska försvaret var nog helt införstått med att få slut på kriget så snart som möjligt.

Det aktuella bombplanet var ett fyrmotorigt Lanchesterplan som först observerades i Röke och sedan av luftbevakningstornet i Brunshult då ett tyskt jaktplan följde efter och besköt bombplanet. Sidorodret perforerades av jaktplanets kulor och återfanns cirka tre kilometer före nerslagsplatsen. Bombplanet var då nästan helt manöverodugligt, eller kanske var piloten skadad av jaktplanets kulor? I Höjalens skog hade bombplanet så låg höjd att grantopparna började kapas av planets vingar. Träden var kapade på en sträcka av cirka 100 meter innan planet störtade mot en bergknalle.

Explosionen var fruktansvärd och ett intensivt ljussken lyste upp den mörka himlen under ett par sekunder klockan 23.10. Exakta uppgifter finns i de handlingar som vi har erhållit från Försvarsstaben och som förvaras hos hembygdsföreningen. På morgonen fick jag följa med min fader till olycksplatsen. Inom ett stort område, cirka 300 meter från nedslagskratern fanns delar av både flygplan och människor. Nerslagsplatsen var ett stort eldhav och mindre eldhärdar fanns på många platser, då och då hördes knallar av patroner som exploderade i hettan.

 

Minnessamlingar

Intern minnesstund hölls redan 1984 då blommor nedlades vid de båda platserna.

Två större samlingar har hållits till minne av den omkomna besättningen. Den första hölls den 29 augusti 1994, 50 år efter den tragiska händelsen. Då fanns både brittiska och svenska fanan paraderande av hemvärnsmän. Kortare minnestal hölls av flera personer, bland annat av dem som var först på olycksplatsen. Den 29 augusti 2004 hölls minnestal av Ingvar Lindberg och två Lansenplan gjorde överflygning på låg höjd samtidigt som svenska och brittiska fanorna paraderade vid minnesmärket. Brittiska försvarsmakten representerades av Alan White och Jack Packer. Även vid nedslagsplatsen hölls korum av prosten Sten Johansson och blommor nedlades på båda platserna. En vecka senare fanns en representant från Wittsjö hembygdsförening vid en minnesstund på Pålsjö krigskyrkogård där de omkomna är jordfästa och blommor nedlades. Ytterligare minnesstund hölls i godsmagasinet 2005.

Många så kallades ögonvittnesskildringar har tillkommit i efterhand. Enligt de konstruerade ”ögonvittnesskildringar” måste det ha varit åtta bombplan från olika väderstreck som störtat vid samma tid och på samma plats! Faktum är emellertid att bombplanet kom väster ifrån strax före störtningen. Faktum är också att bombplanet strax för störtningen lossade en del av sin last. Åtta mindre kratrar ger belägg för detta. Sju av kratrarna identifierades 2006. Detta ger belägg för att bombplanet kom rakt från väster men att planet ändrade något riktningen mot norr några sekunder före störtningen.

Vid minst två tillfällen har anhöriga till de omkomna besökt både olycksplatsen och krigskyrkogården. På årsdagen har vid flera tillfällen de båda platserna smyckats med kransar av vallmo som är en brittisk symbol för att hedra stupade krigsmän.

Ännu i dag finns kratern kvar efter den tragiska olyckan. Allt som oftast finns blommor nerlagda till minne av den tragik som inträffade.