VITTSJÖ. När det här skrivs har även åskan upphört. Så även årets vattenskidskola. Även om vädret inte varit helt pålitligt så har Dina Gutrad i år, som så många år tidigare, genomfört vattenskidskolan nedanför Sjöstugan. Den har pågått hela veckan. 


Hela veckan har Vittsjö Vattenskidklubb undervisat i vattenskidåkningens svåra konst. Jag har sett unga flickor, mellan 12 och 13, år hänga efter båten i samma fart som nästan färdigutväxta ynglingar. Det är imponerande.
Bättre underhållning kan inte bjudas de våffelätande och troligen förundrade gästerna på Sjöstugan. Detta är en underhållning av hög klass, som näppeligen bjuds på så många håll i vårt avlånga land.

För oss alla är det en upplevelse att se hur unga flickor och pojkar ”dansar” fram över vattnet. Den här lättheten, som det verkar, gör många av oss gröna av avund. Sporten fanns inte i Sverige i min ungdom, man kunde möjligen möta den i förspelen till matinéerna på biograferna. Då kom bilderna från USA eller från Hawaii. Där var klimatet och motorbåtarna tillräckligt anpassade. Här hemma fick vi då nöja oss med segeljollar.

Att se hur våra barn och ungdomar, med hjälp av hästkrafter, kan utnyttja och utveckla sin kroppsliga förmåga på vattnet vad gäller vilja och styrka är uppfriskande och, inte minst, njutbart.

Jag vet att det i den här sporten finns inbyggt vissa tävlingsmoment. De benämns slalom och trick. De har genomförts. Det finns även hopp men de har man inte kunnat genomföra, då det flytande hoppet rostat sönder. Ett nytt kan förhoppningsvis anskaffas till nästa säsong.

Här har vi en idrott som tilltalar och underhåller och ger de unga chansen att utveckla sin psykiska och fysiska kapacitet. Svårigheten ligger mest i de resurser som krävs för att genomföra en sådan här vecka. Tack Vittsjö Vattenskidklubb, för en underhållande vecka.