BJÄRNUM. Klockan 5 på eftermiddagen den 5e Oktober 1786 i Torups Torp uti Visseltofta socken föddes en gosse som döptes till Christen han var barn nummer fyra av fem till Salpetersjudaredrängen Anders Jonsson och Tören Christensdotter. 


Fadern dog tidigt, och Christen fick tidigt bidra till familjens uppehälle som både smedlärling och dräng. 


1808 blir Christen utskriven som soldat i Skånska lantvärnet och skickad till Värmland för att deltaga i gränsförsvaret mot Norge.



Christen dröjer sig efter Norgekampanjen kvar i Värmland. Här går han i lära hos en urmakare, en av Fryksdalsurmakarna.

När Christen återvänder hem till Visseltofta har han titeln klensmed eller urmakare.



Christens urmakerverkstad som idag finns i Hässleholms Hembygdspark

I Kulleröds Sjötorp, Visseltofta socken bygger Christen sin urmakarverkstad och tillverkar här sina golvur som han signerar ” C AndersSon, Sjötorp”.

Christen tillverkar urverken och tar hjälp att tillverka klockkroppen av bland annat Måns Nilsson i Hässlehult och Åke Jönsson i Vesljunga.



Christen gifter sig med Pernilla Bodelsdotter från Osby. De får tillsammans 7 barn. Familjen flyttar efter några år ifrån Sjötorpet till närbelägna Kulhult dit sonen Anders Christensson bor med sin familj. 



Hur många av Christens golvur som fortfarande finns vet vi inte, men där finns ett på Bjärnums Museum som fortfarande fungerar och klämtar varje hel timma.

Sjötorpsklockan som byggdes av Christen Andersson och sedanköptes av Åke Peto 


Detta urverk som tillverkades 1834 av Christen köpte Åke Peto in på en auktion 1946 för 950 kronor och placerade i Ryggåsstugan som finns i Hembygdsparken i Bjärnum, den har sitt ursprung i Övre Stavshult Visseltofta Socken. Med tanke på att klockan kom från Visseltofta socken så stod den ju bra där inne. 950 kronor lär ha varit billigt för ett golvur på den tiden. Idag motsvarar det ca 12500 kronor, vilket är 11000 kronor mer än vad de kostar på auktion idag.



Uret på Bjärnums Museum var med all säkerhet en bröllopsgåva till Jöns Bengtsson och Johanna Nilsdotter som gifte sig 1834.

De bodde i Norra Åkarp där Thimanssons Chark fanns, och idag Jill Müller bor och driver sitt företag Bi-Bruden.

Gården köptes en gång av Jöns Bengtssons farmors far, Bengt Åkesson på 1700 talets första hälft.

Jöns och Johannas son Bengt Jönsson var den sista ett långt led att bo på gården. Så efter 5 generationer flyttade Bengt till Torrarp, dit även fadern Jöns följde med som inhyses änkling.



Hur länge golvuret var med i Jöns bostad vet jag inte, och jag vet inte iheller vart auktionen var detta år när Peto ropade in den. 

Det jag känner idag är dock att uret plötsligt har fått en helt annan mening och betydelse. Det hör verkligen hemma där det befinner sig idag då Jöns Bengtsson är min bättre hälft, Josefine Nilssons 5e gammelfarbror.



Christen som byggde uret lär ha uttalat att uren tack vare sin enkelhet inte krävde särskilt mycket underhåll, möjligen en ordentlig översyn vart 70:e år.

Så nu tyckte vi att det var dags för en liten genomgång. Östen Krantz och Karl Gustav Engkvist gav sig i kast med detta, och så även Roland Jönsson som är besläktad med Jöns Bengtsson fick hjälpa till med att serva klockan, så nu ska den säkert klämta i ytterligare 70 år.



Den ursprungliga urmakarverkstaden i Sjötorpet flyttas på 1930-talet till hembygdsparken i Hässleholm där du idag kan beskåda den i närheten av Caféet. 



Info har jag funnit i kyrkböcker, Hässleholms Hembygdsförening, Bjärnums Museum och i tidningen Norra Skåne.