Rosenkvitten

Rosenkvittensläktet (Chaenomeles) är ett släkte inom familjen rosväxter med fyra arter från Myanmar, Bhutan, Kina och Japan.

De är vanliga som trädgårdsväxter. Släktet består av lövfällande buskar, eller i sällsynta fall små träd, ibland med tornar. Blad enkla, tandade. Stipler stora och njurformade.

Blommorna kommer flera tillsammans längs grenarna. Foderbladen är fem, hårlösa, hela, upprätta, de faller efter blomningen. Kronbladen är fem. Ståndarna är många till antalet. Fruktämne med 5 karpeller och fem fria pistiller. Frukterna är skaftlösa och svåra att lossa från frukveden. Fruktskalet är ljusgult till ljusbrunt och frukterna sitter kvar till långt in på senhösten eller vintern. De är sura och hårda men mycket aromatiska och kan användas för att koka gelé. Vaxet utanpå skalet är tjockt och fastnar på fingrarna.

Läs mer …

Utfärd till Degeberga med PRO

BJÄRNUM. Den 25 juni samlades ett gäng glada PRO:are i Bjärnum vid gamla taxi. I egna bilar körde vi sedan till Degebergas hembygdsgård. Där väntade lunch i form av räkmackor och vi lät oss väl smaka.

Jättegod räkmacka

Samling för guidning

Mätta och belåtna var det dags för en rundtur av hembygdsparken. Ett tiotal byggnader finns på området och vi besökte några av dem. En guide berättade om intressanta fakta i vart och ett av dessa. Vi började i ”Kragahuset” ett autentiskt ryggås-torp som väckte tankar på hur människor kunde bo så många på så liten yta.

Läs mer …

Backsvala

Backsvalan är en liten, kolonihäckande svala med brungrå ovansida och vit undersida. Den häckar över stora delar av norra halvklotet och övervintrar i tropiska och subtropiska områden, för de europeiska fåglarnas del huvudsakligen i Sahel-zonen söder om Sahara.

Globalt anses beståndet livskraftigt, men i Sverige har arten minskat och är upptagen på rödlistan som nära hotad. Backsvalan är starkt beroende av öppen, eroderande sand — en livsmiljö som blivit allt ovanligare i det moderna landskapet.

Backsvalan är den minsta av de svenska svalorna, med en kroppslängd på 12–13 cm, ett vingspann på 26–29 cm och en vikt på endast 12–18 gram.

Den känns lätt igen på sin jordbruna ovansida och vita undersida som korsas av ett tydligt brunt bröstband. Stjärten är kort och endast svagt kluven, vilket ger en mer kompakt silhuett än hos lad- och hussvala.

Läs mer …

Musik i sommarkväll vid Sjöstugan

VITTSJÖ. Onsdagen den 1 juli bjöd på en fantastiskt fin kväll då Mats Lunnergård och Sam Larsson sjöng och spelade vid Sjöstugan i Vittsjö.

Många var bänkade och medan de intog räksmörgåsar och våfflor fick de lyssna till sång och även sjunga med. Temat för sångerna var förundran över Skaparens under i naturen och bryggan badade i solsken mitt i Vittsjöns blanka vatten.

Det sjöngs om både fåglar och vatten och vi fick reda på att det ljud vi människor uppskattar mest är fågelkvitter och vatten som porlar. Stefan höll en andakt.

Läs mer …

Mjölke

Mjölke, mjölkört, duntrav eller rallarros (Chamaenerion angustifolium) är en flerårig ört i familjen dunörtsväxter.

Namnen mjölke och mjölkört kommer av att växten har antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor.

Mjölkörten blir 50–150 cm hög och har rosa till rödvioletta blommor med fyra kronblad. Bladen är långa och smala, ganska mörka på översidan och ljusare under. Frökapslarna är rödbruna och varje kapsel innehåller mellan 300 och 400 mycket små frön.

Rotstocken innehåller ca 16 % stärkelse. De mjuka och nästan vita rotstockarna som används, smakar väldigt beskt men kan ätas efter kokning. För att mildra den bittra smaken bör rotstocken rostas och förvällas innan kokning i nytt vatten. Man bör även dra bort rotstockens bruna mittsträng. Även skotten kan ätas efter kokning och har hög halt av vitamin C, men kolhydrathalten är låg.

Läs mer …