Talgoxen besöker gärna fågelborden

Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesar.

Talgoxen finns i hela Sverige och är i mellersta och södra Sverige en av de vanligaste mesarna. Med 709 884 individer ringmärkta åren 1911–2008 utgör talgoxen en av de vanligast ringmärkta fågelarterna i Sverige.

Ungarna utfodras av båda föräldrar och får vanligen 6–7 g föda om dagen. Båda föräldrarna ger ungarna mat och håller rent i boet genom att plocka bort avföring. Båda könen gör lika stora insatser. Ungarna stannar i boet i 16 till 22 dagar och blir oberoende av föräldrarna åtta dagar efter att ha blivit flygga. Utfodringen kan fortsätta även efter att ungen blivit oberoende, upp till 25 dagar för ungar från den första kullen, men så länge som 50 dagar för den andra kullen. Boungar från andrakullar har svagare immunförsvar och kroppskondition än de från förstakullar, och därför en lägre överlevnadsgrad. Talgoxen blir könsmogen vid ett års ålder.

Läs mer …

Bolberödsflickans brev i Svenska Amerikanaren Tribunen 1949

VERUM. Under mitt arbete med utvandringen från Verums socken hittade jag Nellie Olanders inlägg i tidningen Svenska Amerikanaren Tribunen från den 21 april 1949. Då jag läste texten kom min tanke att nå minnet av när jag i ungdomen läste fjärde delen i Wilhelm Mobergs utvandrarserie. Denna bok utkom 1959 - tio år efter Nellis brev om sin resa - och hade titeln Sista brevet till Sverige.

Wilhelm Moberg-sällskapet skriver i texten om boken att: … Karl Oskar sitter med den gamla kartan över Ljuder socken i knäet och återupplever sin ungdom. Det sista brevet till Sverige skickas till Karl Oskars syster Lydia av en granne för att meddela att Karl Oskar har dött. 

Nellie föddes i september 1883 som Nilla Olandersdotter på en gård i Hästberga. Ett par år efter moderns död 1886 förlorade fadern gården och flyttade med barnen till en gård i Bolberöd. Det blev här Nellie tillbringade sin barndom fram till 1895 och fem år därefter utvandrade hon till Amerika. Föräldrarna Olander Torkelsson och Pernilla Nilsdotter hade under åren i Hästberga fått åtta barn, varav två dog i späd ålder. Av de barn som nådde vuxen ålder utvandrade fyra till Amerika. Endast två av Annies syskon Carl Olandersson (1880–1953) och Thomas Olandersson (1885–1952) stannade kvar i Sverige. Dock utvandrade sonen Allan Thomasson efter faderns död 1952 och avled i Los Angeles 1980.

Nellie konfirmerades i april 1898 och fick sin första pigtjänst i december samma år i Ekholm. Det var från denna gård hon 17 år gammal emigrerade till Amerika i augusti 1900. I detta dokument från poliskammaren står felaktigt att Nilla Olandersson var 16 år gammal. Fartyget Hekla avgick från Malmö den 22 augusti 1900.

Fadern Olander Torkelsson avled utblottad 1926 i Kristentorp i Vittsjö och han hade några år i början av 1900-talet varit kvarnarrendator i Gundrastorp.

Läs mer …

Den goda svampsäsongen

VITTSJÖ, BJÄRNUM. De första kantarellerna kunde i år plockas redan dagarna före midsommar. Juli och augusti följde med en lång torrperiod. Vattnet i sjöar och åar nådde nära lågvattenrekord. Många diken och bäckar var torrlagda. Utsikterna för en bra svampsäsong såg inte lovande ut. Men efter hand kom omgångar med välgörande nederbörd. Det blev riktigt bra med soppar, särskilt de goda Karljohan (stensopp) och blodsopp, en hel del milda kremlor och riskor, kantareller, stolta fjällskivlingar och taggsvampar med flera godsaker i svampmarkerna. Matsvamptillgången blev både riklig, smaklig och närande.

Nu under första halvan av november är det kanske mest trattkantareller (1) som hamnar i matsvampkorgen. Många har vittnat om den rikliga tillgången av sådana i år. Av övriga svampar för köket är det ganska magert när hösten står på tröskeln till vinter. Men i tallskogar hittar man t.ex. frostvaxskivling (2) och direkt på lövved växer vinterskivling (3). Dessa båda svampar är väl värda att pröva för den som inte fått nog av de vanliga och bästa matsvamparna tidigare i år.

Den allra största andelen svampar är ju sådana som vi inte äter och inte bör äta. Dylika verkar bara stå där och smycka vår väg, och göra svampmarkerna lite snyggare. Men de är naturligtvis aptitliga för andra än oss, t.ex. sniglar, mögelsvampar, svampmyggor och andra insekter.

Läs mer …

En bakelse till minne av Gustav II Adolf

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Traditionen att uppmärksamma Gustav Adolfsdagen den 6 november sträcker sig så långt bak som till början av 1800-talet. Denna dag hyllar vi minnet av kung Gustav II Adolf. Han dog 1632 vid slaget i Lützen och firande kom igång 1832 i samband med 200-årsjubileet av hans dödsdag. De städer som har en extra anledning att fira är Göteborg och Uppsala. Detta för att Gustav II Adolf sägs vara Göteborgs grundare och att han skänkte stora summor pengar till Uppsala universitet.

Vill man så går det fint att fira dagen med en Gustav II Adolfbakelse! Den kan se ut på lite olika sätt, men oftast pryds den av kungens porträtt. I Sverige är detta en allmän flaggdag och även i Finland firas den här dagen, men kallas då för ”Svenska dagen”. Den instiftades för att öka sammanhållningen hos Finlands svenskspråkiga befolkning.

Läs mer …

Allhelgonahelgen i Hässleholm

HÄSSLEHOLM. Hässleholms kyrka var i princip fullsatt vid minnesgudstjänsten på allhelgonadagen. 247 tända ljus lyste upp och värmde kyrkan från 1914. Kyrkoherde Urban Hagberg ledde den välbesökta gudstjänsten.

Kyrkans vocalensemble medverkade traditionsenligt med vacker sång. Bland annat framfördes W A Mozarts ”Ave verum corpus” och unisont sjöngs psalmerna ”Gud i dina händer vilar jag i tro” och ”Härlig är jorden”.

Mycket folk besökte under tre dagar östra och norra kyrkogården i Hässleholm. Kyrkan bjöd på grillad korv, kaffe och kakor under delar av långhelgen.

Läs mer …