Blåmes är en fågelart inom ordningen tättingar i familjen mesar.
Blåmesen är en liten mes med ett runt huvud som liksom sitter nedtryckt på kroppen så att den ger ett halslöst intryck. Den är mellan 10,5 och 12 cm lång, har ett vingspann på 18 till 20 cm och väger cirka 11 gram. Den är betydligt mindre än talgoxen.

De ljusblå delarna av fjäderdräkten på huvudet och ovansidan förekommer inte hos någon annan tätting i Mellaneuropa vilket gör den rätt enkel att artbestämma. Dess bröst, buk och undergump är ljusgul. Den har en mörkblå ögonmask och hjässan är blå. Fjädrarna i hjässområdet kan resas till en låg, trubbig tofs. Den har en mörkblå krage som sträcker sig runt hela huvudet. Den mörkt hornbruna näbben är jämfört med de besläktade arternas kort och hög. Regnbågshinnan är brun, fötterna är mörkt blågrå och klorna grå. Den adulta fågeln har vita kinder och vitt ovanför ögonmasken medan juvenilen, på dessa ställen, är färgad i ljusgult.
VERUM. Flygkapningen utfördes av tre fascistiska ustaše-kroater och händelsen ägde rum fredagen 15 september och lördagen 16 september 1972 på Bulltofta flygplats i Malmö. En av personerna som kom att spela en viktig roll i skeendet var född i Verum och hette Staffan Karlsson (1938–2024). Han tjänstgjorde då som flygplatschef på Bulltofta.

Staffan Karlsson, dåvarande stationschef på Bulltofta, var i händelsernas centrum under kapardramat.
Männen hotade med att de hade en bomb ombord som skulle sprängas om de inte lydde. Kaparna krävde en kursändring och 17.14 landade planet på Bulltofta flygplats, Malmö. Passagerarna och besättningsmännen hölls som gisslan och kaparna krävde att sju i Sverige fängslade kroater skulle utbytas mot gisslans frisläppande. I annat fall skulle kaparna spränga planet, sade de. De sju fångarna var dömda för mordet på den jugoslaviske ambassadören Vladimir Rolović i Sverige den 7 april 1971 och ockupationen av Jugoslaviens konsulat i Göteborg, februari 1971. Två av fångarna, Miro Barešić och Anđelko Brajković, avtjänade livstidsstraff för mord.
HÄSTVEDA. Så var det dags igen för en liten tripp, idag onsdag är det start för två dagar marknad i Hästveda, naturligtvis så ska jag åka dit, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Har varit på denna marknad så länge jag kan minnas först med mina föräldrar och sen har det bara fortsatt med mig, kompisar och med mina barn. En härlig tradition som jag håller igång och förhoppningsvis kommer att fortsätta så länge man tyar. Här nedan kommer ett antal bilder med eller utan text.

Sol och många besökare, kul.

Solfjädrar med vackra mönster.
Nu kommer de skånska marknaderna på rad så det gäller att hänga med i svängarna, vi kanske se nån stans, vem vet men nu kör jag hem igen. Jag är nöjd med dagens utflykt, obs! höll på att glömma detta är ju bara en liten liten del av allt som marknadsförs på marknaden i Hästveda.
Rosenkvittensläktet (Chaenomeles) är ett släkte inom familjen rosväxter med fyra arter från Myanmar, Bhutan, Kina och Japan.
De är vanliga som trädgårdsväxter. Släktet består av lövfällande buskar, eller i sällsynta fall små träd, ibland med tornar. Blad enkla, tandade. Stipler stora och njurformade.

Blommorna kommer flera tillsammans längs grenarna. Foderbladen är fem, hårlösa, hela, upprätta, de faller efter blomningen. Kronbladen är fem. Ståndarna är många till antalet. Fruktämne med 5 karpeller och fem fria pistiller. Frukterna är skaftlösa och svåra att lossa från frukveden. Fruktskalet är ljusgult till ljusbrunt och frukterna sitter kvar till långt in på senhösten eller vintern. De är sura och hårda men mycket aromatiska och kan användas för att koka gelé. Vaxet utanpå skalet är tjockt och fastnar på fingrarna.
BJÄRNUM. Den 25 juni samlades ett gäng glada PRO:are i Bjärnum vid gamla taxi. I egna bilar körde vi sedan till Degebergas hembygdsgård. Där väntade lunch i form av räkmackor och vi lät oss väl smaka.

Jättegod räkmacka

Samling för guidning
Mätta och belåtna var det dags för en rundtur av hembygdsparken. Ett tiotal byggnader finns på området och vi besökte några av dem. En guide berättade om intressanta fakta i vart och ett av dessa. Vi började i ”Kragahuset” ett autentiskt ryggås-torp som väckte tankar på hur människor kunde bo så många på så liten yta.
Sida 1 av 1583