VITTSJÖ. Intresset var stort när Claes Ruderstam skulle komma till Träffpunkt Linden och prata om Vittsjös historia, ja det var så pass stort att det blev tvunget att möblera om i det stora rummet i form av biosalong.

Medan Claes gjorde klart för sin presentation så hade alla satt sig till rätta för att invänta vad som komma skulle.

Förväntansfull publik

Den första bilden som Claes visade kunde verkligen tala för sig själv

en talande bild

Han började lite med att berätta om sig själv. Född och uppvuxen i Vittsjö, otroligt tacksam att få vara född just här i denna delen av världen. Föräldrarna Asta och Johan drev Wienercondiset i byn.

Asta och Johan

Tidigt väcktes historieintresset, så pass att han sent 1950-tal skrev sitt allra första föredrag i realskolan.
Att Claes älskar och värnar om sin hembygd framgår klart och tydligt under hela visningen.

I Vittsjö är vi ”stenrika”, inga lättbrukade åkermarker, men en fantastisk natur med sjöar och skogar

Stengärdsgård

Vittsjö har en anrik historia, det vittnar de utgrävningar som gjorts. Bland annat har man hittat en boplats som är cirka 9 000 år gammal (jägarstenåldern) och den fann man där nuvarande campingplatsen ligger. Kan det då vara som så att campingen då blir världens äldsta?

Publiken beskådar skissen

Andra fynd som gjorts är att Snapphaneborgen i själva verket är Wittsjöborg och härstammar från 1300 talet. När utgrävningar gjordes där fann man mynt som bekräftar tidpunkten. Alltså fanns borgen här flera hundra år innan snapphanarna kom till trakten.

Wittsjöborg

Den äldst bevarade byggnaden i byn är kyrkan som till vissa delar är cirka 800 år gamla och den har klarat av att stå där i ofredstider och rivningshysteri.

Slaget i Vittsjö är kanske den historiska händelse som de flesta känner till. Det tilldrog sig 11 februari 1612 när den då det blott 17 årige kungen Gustav II Adolf drog fram med sina fälttåg. Med den 3 000 stora hären trodde man att detta skull bli en lätt match. Det skulle dom snart bli varse att så inte skulle ske. Snapphanarna hade fått veta att hären var på väg och hade förskansat sig utanför Vittsjö och när dom gick till anfall blev den svenska hären tagna på sängen.
Stor kalabalik utbröt vid det som vi idag kallar Gustav Adolfsbron. När kungen föll av sin häst kunde han bli ett lätt offer för fienden. Kungen måste räddas till varje pris och det var då som Thomas Larsson kom till undsättning och blev senare premierad för sin insats.

Kungen i vattnet

En ansenlig minnessten finns numera på den plats där man tror att själva slaget stod.

Kungastenen

Nu tar vi oss ett skutt framåt i tiden, nämligen 1800 talet. Det gjordes två försök i riksdagen att göra Vittsjö till köping och centralort i Västra Göinge, centrum för Göinges skogsbruk och sågverk. På 1760 talet fanns det 37 stycken och det var hälften av alla i Göinge. I början av 1800 talet fanns det 50 stycken. Här fanns mycket stora furuskogar som lämpade sig till byggen av olika slag.
Vittsjö blev aldrig någon köping då det blev avslag vid båda försöken.

Efter freden blev det en verklig befolkningsexplosion, från två till fem miljoner invånare i Sverige.
Det var orostider för många familjer och en hel del valde att emigrera i förhoppning om bättre levnadsstandard. En miljon svenskar emigrerade, 739 av dessa var från Vittsjö. Kanske ännu fler men dom här är kartlagda och dataförda av Claes. Göinges första poststation invigdes i Vittsjö den 1 november 1855 men något år innan nämligen 1862 poststämplades det första brevet från Vittsjö. Som bevis för det hela visade Claes en bild på brevet som han har i sin ägo. Den första poststationen fanns inte så länge i Vittsjö utan den flyttades till Markaryd men som sagt 1855 fanns det åter en poststation.

Tolv år senare invigs den första sparbanken i Vittsjö, 2 november 1867 och den 13 september 1890 kommer järnvägen till byn och själva stationsbyggnaden stod klar 1895. Bondbyn hade blivit stationssamhälle. Bebyggelse och befolkningsexplosion. Affärer, hantverk, småindustrier.
Från början så var Vittsjö en ändstation. Kanske var detta som lade grunden till alla de pensionat som då byggdes eller var det rentav den härliga ozonrika luften som gjorde sitt till.

Järnvägen kom till byn

1902 bildades Brandvärnet.

På 1920 – 40 talen hade Vittsjö 12-13 pensionat. Turistgården var först med att slå upp portarna vilket gjordes 1895. Pensionaten drevs av många driftiga kvinnor och det var också mest kvinnor som arbetade på pensionaten. Männen som arbetade där utförde allehanda vaktmästarsysslor såsom att både hämta och lämna gästerna på stationen samt att ta hand om deras bagage.

Turistgårdens personal

En vävstuga startades av två andra kvinnokrafter nämligen Lilli Zickerman och Märta Måås-Fjätterström.

Vävskolan

Enhörning vävd av Märta

Drängkammaren på Gästgivaregården byggdes om till biograf och 1921 kunde man visa den första filmen där ”Sibiriens fasa”.

Vittsjös biograf

Under dessa aktiva år startades även en nykterhetsloge Gustav Adolfs Räddning. Vittsjö musikkår och ett fotbollslag.

Jaktlaget

Musikkåren

Fotbollslaget

Idag finns nästan inget av detta kvar, förutom Sjöstugan vars verksamhet startade 1925. Tänk att vi än idag, hundra år senare, kan komma till denna underbara plats för att äta något gott och bara kunna njuta av av den underbara utsikten över Vittsjön.

En annan underbar plats som Claes värnar om är bänken vid Pickelsjön där han dagligen tar sig ett dopp från maj till slutet av september. Efter badet sitter han där på bänken och ser här hur nästan alla Vittsjös kvalitéer möts i en avstressande och historisk miljö.

Claes plats vid Pickelsjön

Att luften i Vittsjö är alldeles speciell det kan väl de burkar som säljs med Vittsjöluft förtälja om.

Vittsjöluft på burk

Förr var det pensionaten och Vittsjöluften som det pratades om i bygderna. Numera är det Vittsjös damfotbollslag som är det stora samtalsämnet tillsammans med en och annan kändis som haft sin hemvist i trakten.

Vittsjös damfotbollslag

Gustav Fridolin

Peps

Innan det blir dags för fika tackas Claes med varma applåder samt en amaryllis, som förhoppningsvis lyser upp december med att blomma. (

Tack Claes