VERUM. - fastern Signe var kvinnlig banbrytare och mor till en världsberömd finlandssvensk författare.

Kerstin Hammarsten, stillbild från filmen Väninnor

En ambitiös men sträng lärare som bodde i ett undermåligt hyresrum i Verums kyrkby.
Kerstin Hammarsten hade efter sin studentexamen 1945 avlagt lärarexamen våren 1947. Sedan tjänsten i Verums skola våren 1952 ledigkungjorts inkom 21 ansökningar och de två mest meriterade var Solvig Isaksson, som tjänstgjort i Verum läsåren 1948/49 och 1949/50, och Kerstin Hammarsten från Gränums skola i Olofströms kommun. Sedan den mest kvalificerade av kandidaterna återtagit sin ansökan utsågs Kerstin Hammarsten till innehavare av tjänsten. Dock fick folkskolestyrelsen bokstavligen ”kalla fötter” inför höstterminen med tanke på att hyresrummet i den gamla skolan (nu församlingshemmet) inte hade använts på några år och därför var i dåligt skick. Kerstin hade tjänst i Verums folkskola från hösten 1952 till hösten 1954.

I maj 1954 ansökte Kerstin Hammarsten med om ledighet för studier i engelska vid Uppsala universitet från och med september samma år. Kerstin Hammarsten var därefter fram till prästvigningen 1983 adjunkt i svenska och tyska. Efter några år som pastorsadjunkt i Stockholms stift tillträdde hon 1991 en tjänst som komminister i Hässelby församling. Hon har även efter pensioneringen tidvis tjänstgjort som vikarierande sjukhuspräst. Kerstin Hammarsten blev sedermera på 1990-talet känd som en av de första prästvigda kvinnorna i Sverige att ”komma ut” med sin homosexualitet.

Kerstin Hammarsten avled den 5 augusti 2025 och begravningen ägde rum i Hässelby strands kyrka den 5 september 2025. Hon var född den 11 augusti 1926 och dog ungefär ett år före sin hundraårsdag.

Signe Hammarsten-Jansson (1882–1970

Kerstins kusin Tove Jansson med modern Signe Hammarsten-Jansson 1956

Signe Hammarstens föräldrar var komministern och den blivande hovpredikanten Fredrik Hammarsten (1946–1922) och Elin Augusta Emanuelsson (1855–1928). Signe Hammarsten föddes den 1 juni 1882 i Klockarebol Hannäs i Östergötland.

Det fanns ytterligare sex barn i familjen; Elsa (1880-till Tyskland 1907), Thorsten (1884–1978) far till Kerstin Hammarsten (1926–2025), Olof Daniel (1886–1958), Einar (1889–1968), Rut (1892–1893) och Harald (1897–1978). Familjen flyttade runt när fadern bytte tjänst.

Signe Hammarsten-Jansson arbetade större delen av sitt yrkesliv på Finlands banks sedeltryckeri och formgav 173 finländska frimärken, det sista 1962, bland dessa finns de klassiska lejonmärkena. Hon tecknade även ett flertal sedlar och obligationsbrev. När hon verkade som karikatyrtecknare i olika skämttidningar använde hon sig av signaturen Ham. Signe blev gift med skulptören Viktor Jansson (1886–1958).

Makarna fick tre barn – mumintrollets skapare Tove Marika (1914–2001) tecknaren och författaren Lars Fredrik (1926–2000) samt fotografen och författaren Per Olov (Prolle) (1920–2019). När Tove inte längre hann med att teckna mumintrollserien var det Lars som efterhand tog över.

Kerstin Hammarstens farfar var kyrkoherden Fredrik Hammarsten (1846–1922) och hennes tre farbröder var alla akademiskt utbildade personer. Olov var biolog och känd läroboksförfattare, Einar var professor i kemi och Harald var lektor i matematik. Äldste sonen, Kerstins far Torsten Hammarsten, blev bergsingenjör.

Klassfoto från Verums folkskola med Kerstin Hammarsten (1926–2025). Fr. v. eleverna Lars Paulsson och Robin Gustavsson.