VITTSJÖ. En tradition som många anammar just på Valborgsmässoafton så ock i Vittsjö. I år var det svenskt ”lagom” väder inte för hett och inte spöregn utan bara vanligt valborgsväder. En tradition som även jag tycker om för visst är det vackert uppe på skansen och runt omkring i vår lilla by, med alla sjöarna som bara finns. Man talar ofta om att man blir himma blind, ligger nåt i de. För visst e de en härlig natur vi har och inte att förglömma rätt så möed historik just här i snapphaneland.

Kvällens moderator Anna-Maj Jensen hälsade alla hjärtligt välkomna och så började det. Bjärnums manskör sjöng in våren som traditionen påbjuder och varma applåder följde deras pauser mellan sångerna. Bålet tändes och åskådarna fick backa lite från värmen och röken.

Visst är vår flagga vacker även mot en skyad himmel.

Denna dag har ju genom åren varit en symbol för arbetarrörelsen, men efterhand blivit en dag för eftertanke och mognad. Nog ska vi alla vara stolta över att samtliga partier kan gå under Sveriges fana och hälsa våren välkommen. Jag tror att även många “nysvenskar” förstår oss denna dag.

Jag vet också att de flesta av oss sett fram emot våren och förhoppningsvis ett år i fredens tecken.

VITTSJÖ. Ute var väderleken i moll men inne i Uggletorpsstugan var tonerna i dur! Så var det då sånggruppen inbjöd till eftermiddag med sång om våren. Sällan har det varit så stor besöksskara som nu. Storstugan blev fullsatt då både lillstugan och köksregionen fick tas i anspråk.

Sångarskaran som gladde i storstugan.

Konferenciern, ständigt leende Marie Bengtsson slog an tonen med ”Go afton om ni hemma är”. Även om väderleken ute var mulen så var det idel glädje bland de 45 närvarande i Uggletorpsstugan, som kom på plats 1925. Snart ljöd även visan om fåglarna som kommit samt Sommaren i Göinge. Naturligtvis sjöng Vittsjösångarna också visan Vittsjöminnen som har direkt anknytning till kulturorten Vittsjö.

Efter vårpotpurri avslutades konserten med ”Månstrålar klara” innan ensemblen tackade för sig och för erhållna applåder.

Du kan säkert bevara en hemlighet
för du är en riktig vän,
då kan jag berätta något
som inte så många vet.

Jag vill tala om kärlek
inte om blommor och bin,
men gärna om närhet med värme
och helt utan mänskligt svek.

Det har funnits en tid i mitt liv
då jag saknade kärlek och ständigt led,
grå var min dag och ensam min natt
men du gav mej färg och motiv.

Skön är den lycka jag känner
den speglas i bildernas djup.
För jag lever av kärlek till dej
ett liv där tavlorna är våra vänner. 

Johnny.

KLIPPAN/ KVIDINGE. Frågan har lyfts ett antal gånger men den har runnit ut i sanden lika ofta men det är tur att vi har ledare som kan klura ut vart vi kan göra ett studiebesök på eller två. Det är inte tvunget att det ska bli inom där eller där, bara att det blir nånstans där det kan finnas allt inom garn, varp till väv eller dylikt och som innefattar väv/stick/virkgarner. Allt som kan innehålla nya vävalster, lite annorlunda tillvägagångssätt, inslag med mönster och naturligtvis eventuella ny inspiration till höstens vävtermin.

Sagt och gjort, så vi styrde kosan först till Klippans yllefabrik och där var verkligen allt som tänkas kan inom vävens värld, oj oj oj hela byggnaden var fylld med textila prylar. Men också andra vackra saker till hemmet eller varför inte en vacker gåva att ge bort.

Mjuka härliga filtar, plädar och bruksföremål. Synd att man har det mesta redan men titta kostar inget och framför allt att känna på dessa mjuka härliga ullplädar för vuxna men det fanns även gosefiltar eller mjukisdjur för barn. Allt i vackra klara färgnyanser och hängande mobiler.