GÖINGEBYGDEN. Under veckan som gick fick vi en föraning om den kommande vintern. Den var ovanligt tidigt i år. Det vita snötäcket brukar dröja till december. Säkert ha
r många noterat att rönnbären är många i år och detta sägs förebåda en kommande sträng vinter.
Under några dagar var ”kvicksilvret” tidigt på morgonen nere på -10 grader. Natten mot onsdagen kom även snön, tack och lov inte i stora mängder i Bjärnum och Vittsjö.
På sina håll blev det dock mer. I Fjälkinge konstaterade jag på torsdagen troligen 20 centimeter, samtidigt som det i Kristianstad knappt fanns någon snö. Med ”vintertiden” eller rättare svensk normaltid tillbaka fick vi uppleva naturen rimfrostklädd i gryningsljuset.
Kanske var söndagen sista dagen på ett tag med underbart vinterväder. Nu väntar enligt meteorlogerna en vecka med flera plusgrader och regn o rusk.

Hej alla föräldrar, mor o farföräldrar och alla som har tillgång till barn mellan 3-6 år. Familjeföreställningen den lille “Diktatorn” kommer till Vittsjö Medborgarhus söndag 20 november kl 16.00.
"Diktatorn” är en tvärhand hög . Till dagis har han privatchaufför (mamma) och på kvällarna blir han uppassad av en butler (pappa). Men som diktator blir det ganska ensamt på toppen. Kom och se vad som händer. Alla betalar en guldpeng.
Vittsjö Bjärnum Teaterförening
Seglats i september. Av Johan Bargum
Romanen, som kom ut 201
1, skildrar Olofs och den dödssjuke Haralds sensommarseglats i den finska skärgården – men är i grunden ett triangeldrama med flera bottnar. Så här är det:
Olofs fru, Elin, som rätt nyligen omkom i en trafikolycka, var, innan hon blev Olofs fru, gift med Harald – och de två männen har också, längre tillbaka i tiden, haft med varandra att göra i ekonomiska spörsmål. Olof och Harald är alltså bekanta med varandra – men kan inte sägas vara särskilt goda vänner – när det nu bär iväg ut på böljan den blå. Vad som sedan sker – och varför seglatsen slutar som den gör – är höljt i dunkel. Olofs tonfall är närmast raljant, när han i det polisförhör som följer lämnar sin version av vad som föregick segelturen – och av vad som hände under segelturen – men är den versionen sann?
VITTSJÖ. En resa från storstaden till en liten ort som Vittsjö.
Denna gång så har stafettpinnen hamnat hos en person som kanske många i föreningslivet runt omkring i Vittsjö känner till.

Hans namn är Gösta Kållberg, han berättar att han är född och uppväxt på Södermalm i Stockholm. Skolgången hans avslutades med handelsskola som de hette på den tiden. Arbetade under många år inom näringslivet gällande transport/ lastbil och hade under ett antal år bra arbete och eget åkeri i Stockholm. Han berättar vidare att i slutet av -50 talet började arbetet inom åkerinäringen gå bakåt, många slutade då vinsten uteblev. Och det inkluderade även hans firma. Så efter några magra år kom han och hans fru fram till att nu skall de flytta och börja om från början med nåt helt annat område.
VERUM. Det är inte enbart helgen för gravsmyckning i Verum. Det är också hemvändardag då utflyttade återvänder till barndoms bygd för att återuppleva bekantskaper. Besökarna vid kaffestunden i församlingshemmet uppgick till över en femtedel av ortens bofasta befolkning. Personalen räknade in nära 120 fikagäster. Redan i torsdags var det flera återvändare som kom för att smycka och se till sina anhörigas gravplatser. Ett par av dem var Bengt Arne Jönsson med maka Barbro. Bengt Arne är född i Mölleröd. Sen blev det många år i Stockholm för att återvända till södra landskapet. Makarna åkte från Ystad till Verum för att ansa fäderna Jönssons gravplats.

Bengt Arne och Barbro Jönsson smyckar gravplatsen på Verum kyrkogård.
Den stora gravsmyckardagen var egentligen på fredagen men blött nerfall från regntunga moln var orsaken att snabbast möjligt komma under tak. Inne i församlingshemmet hade kvinnliga medlemmar i kyrkliga verksamheten dukat fram. Välkomnande skedde med handhälsning till alla besökarna. Där fanns inga ”köbekagor” utan allt var hembakat i den lilla lantliga byn.