VERUM. Sigfrid kom oftast farande i Malte Anderssons droska, ibland med sin cykel hängande bakpå. Han var duktig stenarbetare och en sällskaplig man. En Verumsbo, född 1953, säger: Minns honom mycket väl. Vi unga grabbar träffade honom oftast på Björveruds trappa. Han pratade gärna med oss, ofta med mycket humor.

Här ses Sten-Sigfrid i helfigur med en halvdrucken pilsner vid ett besök en solig dag i mitt föräldrahem i Verum på 1960-talet.
Arne Gunnarsson, som är brorson till Sigfrid, har i den senaste av årsböckerna från Osby hembygdsförening skildrat sin farbror under rubriken ”Sten-Sigfrid”. Arne berättar där att hans far Gunnar Persson (1907–1987) var den ende av bröderna från gården i Bökeberga, Osby socken som bildade familj.
Sigfrid Vitalis föddes i Osby socken, men var folkbokförd i Visseltofta socken sedan 1935. Arne Gunnarsson berättar i artikeln att han en enda gång såg sin farbror nykter. Det var i samband med Sigfrids 80-årsdag. Då hade Gunnar och Elin, som ägde föräldragården, oförberett från Visseltofta avhämtat Sigfrid till ett kalas tillsammans hans övriga två ogifta bröder Ivar och Johan.
På 1920-talet vistades Sigfrid i Västergötland, Norrland och i Norge, dock utan att vara folkbokförd där. Det har sagts att orsaken till att han gav sig iväg på arbete som rallare var att han inte ville bli uttagen till värnplikten. Han var åren 1920–1922 införd i boken för obefintliga i Osby socken med notisen ”Okänd vistelseort”. Åren 1937–1947 var Sigfrid skriven ”På församlingen” i Visseltofta.
VITTSJÖ. Som nog de flesta vet så infallet våffeldagen den 25 mars. Någon dag senare firades denna dag på Träffpunkt Linden då det serverades nygräddade våfflor med tillbehör.
Då vi i förhand gärna ville veta på ett ungefär hur många som ville komma så hade det legat en anmälningslista inne i lokalen. Till vår stora glädje hade cirka 25 anmält sig.
Våffelsmeten hade under samma morgon förberetts hemma i Brittas kök och väl på plats hade vi fyra dubbeljärn att göra våfflorna på.

Gräddning av våfflor
Våfflorna serverades allt eftersom dom blev klara och alla som var där verkade ha väldigt trevligt för det var ett härligt sorl med många goa skratt, -högt i tak som man brukar säga.

Trevligt samkväm bland alla gästerna
Som sagt, som traditionen bjuder så erbjöds det både vispgrädde och tre olika sorters sylt till våfflorna. Var och en fick själva välja vad som passade.
VITTSJÖ. Att enstaka utter ibland finns i Vittsjön är sedan tidigare känt. Ortens Fiskevårdsförening har noterat detta, då har det handlat om några individer i ån vid Kvarnen mellan Ramsjön och Vittsjön.
Naturfotografen Gert Svensson som normalt dagligen tar promenader, ofta i Skansenområdet upptäckte av en slump nu Utter vid Bäckabro. - Jag tror det är ett par, som kanske har sitt bo i stenpiren vid Bäckabro.

Ett litet utterhuvud syns just bortom vassen
- De senaste veckorna har jag på morgonen tagit en runda vid Kvarnen och Skansenområdet, men inte sett vare sig mink eller utter, berättar Gert. Nu när vi fått så fint väder har det även blivit en runda strax efter lunch.
- Det var då jag såg Uttern vid stenbryggan, fortsätter Gert. Första gången jag såg dem, de är två, hade jag tyvärr inte kameran med mig o hann inte med mobilen. Det märkliga är att jag besökt platsen många gånger utan att se dem, men strax efter lunch dyker de upp verkar det som, - så har det varit under flera dagar nu.
- Jag är glad för att nu fått möjligheten att få dem på bild. Den ene verkar inte särskilt skygg, jag har varit ganska när den, avslutar Gert Svensson.