Rödbena är en vadarfågel i familjen snäppor med karakteristiskt röda ben.

Den förekommer även spritt och lokalt vid slättsjöar. I Sydsverige lägger den sina ägg från april, men i landets nordliga delar kan det dröja ända till mitten av juni. I södra Sverige, framförallt i Skåne övervintrar ett mindre antal rödbenor.

Rödbenan håller mest till vid kusten på stränder, strandängar och betesmarker, dels på blötängar, sjöar och kärr, eller vid stränder i fjällen. Man kan också stöta på henne i större insjöar.

VITTSJÖ. Nässelfjäril (Aglais urticae) är en färgstark dagfjäril som förekommer över stora delar av Palearktis.

Både fram- och bakvingarna har längs ytterkanten ett svart band som innesluter halvmånformiga blå fläckar. Vingarnas undersida har, som hos många övervintrande arter, en lövliknande kamouflageteckning, för att fjärilen lättare skall undgå att bli upptäckt när den vilar med slutna vingar. Vingbredden är 40–52 mm.

Övervintrade nässelfjärilar kan i Sverige ses på vingarna redan tidigt i mars och är ett klassiskt vårtecken. Huruvida fjärilen regelmässigt uppträder med mer än en generation i Sverige är oklart.

VITTSJÖ. Hösten är här och träden får fina färger. På vissa träd är bladen fortfarande gröna andra har tappat sina löv.

För några dagar sedan fick vi se höst färger från ovan med hjälp av en drönare. Här kommer bilder från marken och sjöarna. De här bilderna får tala för sig själv.

Höstaster (Symphyotrichum novi-belgii, tidigare Aster novi-belgii) är en korgblommig växt som ursprungligen kommer från Nordamerika.

Höstastern är en vanlig trädgårdsväxt och det finns många kulturformer. Kulturformer av höstaster är riktigt praktfulla växter med namn som 'Crimson Brocade', 'Marie Ballard', 'Melburn Erly Red', 'Patricia Ballard', 'Royal Blue', 'White Ladies' med mera.

Höstastern blommar sent på sommaren in under hösten och är då viktig för många pollinerande insekter. Som biväxt har den framförallt ett värde för sitt pollen.

Skata (Pica pica) är en fågel inom släkttet skator och familjen kråkfåglar.

Skator brukar starta dagen ungefär en halvtimme före soluppgång, varierande efter årstid. Under timmen före solnedgång närmar sig skator mer och mer sin sovplats, som de kort därefter intar. Skatan lever i två olika samhällsformer. Under häckningstiden lever paren ensamma i sina revir, medan icke häckande skator sluter sig samman i grupper.

På vintern bildar skator flockar på från ett dussin upp till några hundra fåglar. Under vårvintern kan man ibland se stora antal skator samlade på särskilda platser, där de utför spelhandlingar som höga hopp med utspärrade stjärtar och kraxande. Dessa sammankomster, som ibland kallas skatriksdag, tros vara en form av gemensamt parningsspel.