Äkta förgätmigej, Myosotis scorpioides är en ört i släktet förgätmigejer och familjen strävbladiga växter.

Plantan växer upprätt och når en höjd från 15 cm till 60 cm. Den har små (6 mm bred krona) blå blommor som är gula i mitten.

Äkta förgätmigej och sumpförgätmigej är de enda arterna i släktet som inte har utstående krokhår på foderbladen.

Förgätmigejen kommer ursprungligen från Euroasien, men har spridit sig även till Nordamerika, där den på sina håll kan vara invasiv.

Hålnunneört (Corydalis cava) art i familjen vallmoväxter.

Hålnunneört är en flerårig ört som har en ihålig, knölformad jordstam. Stjälken kan bli upp till tre decimeter hög och saknar fjäll vid basen.
Bladen är ganska stora, grågröna och upprepat flikiga. Hålnunneört blommar från april till juni med rosaröda eller vita blommor som sitter i mångblommiga klasar. Blommornas stödblad är äggrunda och har helbräddad kant. Sporren är böjd i spetsen.

Vintergröna (Vinca minor) är en art i familjen oleanderväxter.

Vintergrönan är en städsegrön, krypande och rotslående buske. Blommande grenar kan bli 20 cm höga. Bladen är motsatta, enkla och helbräddade. De är kala, mörkt gröna och blanka, äggrunda till elliptiska och läderartade med tydliga nerver.

Blommorna sitter ensamma i bladvecken på 1–1,5 cm långa skaft, de är blåvioletta, sällan vita eller rödaktiga. Blomningstid i maj–juni, med enstaka blommor över hela säsongen. Foderflikarna är smalt elliptiska, 3–5 mm långa. Kronan är trattlik med ett utbrett, femflikigt bräm, 2,5–3 cm i diameter. Frukten består av två baljkapslar. Dessa innehåller dock bara ett fåtal frön. Arten sätter sällan frukt, utan förökar sig vegetativt.

Svalört (Ranunculus ficaria) är en art ifamiljen ranunkelväxter och förekommer naturligt från Europa till västra Asien och nordvästra Afrika.

Det är en flerårig ört som blommar i april-maj. Den har bara tre foderblad och vid stjälkens bas finns knölformade rötter, vilka används vid fortplantningen. Den växer i lundar och parker, i fuktig, näringsrik mark. Bladen är hjärtformiga, kala och med en naggad kant. Den sprider sig gärna i stora bestånd.

Större hackspett (Dendrocopos major) är en fågelart inom familjen hackspettar (Picidae).

Den känns igen på de två avlånga vita skulderfläckarna och den röda undergumpen. Längden är 23–25 cm och vingspannet 34–39 cm. Den väger ungefär 80 gram. Fullvuxna hanar har svart hjässa med en röd fläck i nacken medan fullvuxna honor saknar rött på huvudet. Ungarna har röd hjässa precis som mindre hackspett.

Bohålet hackas ut i en lövträdsstam, i såväl friska som murkna träd av t.ex. asp, al, björk eller ek, mindre ofta i barrträd. Övergivna bohål övertas gärna av stare eller vissa andra hålhäckare. Den kan även häcka i holk.