Kattuggla (Strix aluco) är en kompakt, medelstor uggla som tillhör familjen ugglor och är vanlig i skogar.

Kattugglan jagar huvudsakligen gnagare, vanligen genom att slå sitt byte vilket sväljs helt. I stadsbiotoper utgör fåglar en större del av dess föda. Synen och hörseln är anpassad till dess nattliga jakt. Den tysta flykten är likaså en anpassning till fågelns jaktsätt. Fastän kattugglan ofta hävdas ha exceptionellt mörkerseende, är dess näthinna inte mer känslig än en människas, men öronens placering ger kattugglan utmärkt hörsel. Kattuggla kan fånga mindre ugglor, men kan själv falla offer för exempelvis berguv och duvhök. Rävar utgör ett vanligt hot gentemot nyligen flygfärdiga (flygga) juveniler.

Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb.


Stenknäcken är en ganska stor och kraftig fink med en kroppslängd på 18–19 centimeter och vikt på cirka 50– 60 gram. Den har en mycket kraftig trekantig näbb, stort huvud, tjurnacke och kort stjärt.

Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, men honan har ett grått stråk längs armpennorna, vilket är enda synliga skillnaden mellan könen. I flykten syns tydligt ett vitt vingband, även på undersidan, på de i övrigt metallglänsande blåsvarta vingarna. På sommaren är näbben blåsvart medan den är benvit eller blekt gulbrun på vintern.

Gulsippa (Anemone ranunculoides) är en flerårig ört i familjen ranunkelväxter som blommar med gula blommor i april och maj.

Gulsippan växer tämligen allmänt i Skåne och Gotland. Gulsippan är fridlyst i Blekinge, Jämtlands och Västernorrlands län.
Gulsippan är en flerårig 10–25 cm hög ört med en lång krypande jordstam, som kan bilda stora bestånd där den trivs i lundar och lövängar. Blomstjälken bär tre flikiga kort skaftade svepeblad. Gulsippan blommar i april och maj, med två till tre blommor på varje stjälk. Blommorna är gula, 2 cm breda med 5 kalkblad. Efter blomningen bildas en frukt.

Mindre strandpipare (Charadrius dubius) är en fågel som tillhör familjen pipare. I Sverige häckar den mest i de södra och mellersta delarna av landet.

En adult (vuxen) mindre strandpipare blir 15,5–18 centimeter lång, har ett vingspann på 32–35 centimeter och väger 25–55 gram. Den har brun rygg och vit undersida, kort mörk näbb med rött vid näbbroten och brungula ben. Ögat är svart med tydlig gul orbitalring. Främre delen av huvudet har svartvit teckning. Den har ett svart halsband. Båda könen har samma teckning.

Skäggdopping (Podiceps cristatus) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen doppingar. Skäggdoppingen är Sveriges vanligaste dopping och häckar idag ganska allmänt i sjöar från norra Uppland och söderut.

Den häckar också i vikar längs med hela Östersjökusten, ända upp till Bottenviken, vilket är skäggdoppingens absolut nordligaste häckningsområde i hela världen.

Skäggdoppingen har precis som gråhakedoppingen en relativt liten vingyta och kan därför inte lyfta direkt från land utan behöver en ganska lång springtur över vattenytan, för att få upp hastigheten innan den kan ta till vingar.