Hämpling (Linaria cannabina) är en fågel inom familjen finkar. Hämplingen är en liten och slank, ganska långstjärtad fink med kort grå näbb. Den mäter 12,5–14 centimeter, har ett vingspann på 21–26 centimeter och väger upp till 18 gram.

Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun. Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger.

Brushane (Calidris pugnax) är en fågel som tillhör familjen snäppor.

Brushanen har en mycket varierande dräkt under olika perioder på året och könen skiljer sig också åt. Näbben är svagt nedåtböjd med uppfattas som nästan rak. För att vara en vadare i denna storlek är näbben medellång. När brushanen sträcker på halsen kan den se mycket smal- och långhalsad ut. Den har ett mörkt öga, likt ett knappnålshuvud. Honorna är markant mindre än hanarna. Den adulta honans kroppslängd är cirka 25 centimeter och den har ett vingspann på cirka 48 centimeter medan den adulta hanens längd är cirka 30 centimeter och den har ett vingspann på cirka 58 centimeter.

Sothöna (Fulica atra) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar.

Den har en rund kroppsform, skiffersvart fjäderdräkt och vitaktig näbb med en fjäderlös pannsköld och nickar med huvudet när den simmar.

Den adulta sothönan är skiffersvart med vitaktiga bakre kant på vingarna. Den korta och tjocka näbben är vitaktig med en rosa ton, och den har en näbbrygg som sträcker sig upp på pannan och där utvidgar sig till en naken, kullrig plåt. Hanen har större pannplåt än honan. Iris är röd. Benen är kraftiga och gröna.

Knölsvan (Cygnus olor) är en stor andfågel, inom släktet Cygnus. Knölsvanen är en kraftfull flygare men då knölsvanen normalt inte är en flyttfågel flyger de tämligen sällan. Vid start och på låg höjd hörs ett tydligt vinande från vingarna.

Knölsvanen kan ta sig fram på vattenytan flera hundra meter i hög hastighet genom att använda vingarna som segel och håller då vingarna som i sin aggressiva ställning.

Vinbärsfuks (Polygonia c-album Linné 1758) är en dagfjärilsart i familjen praktfjärilar. Fjärilen är tämligen allmän i Syd- och Mellansverige. De flikiga, elegant formade vingarna gör arten omisskännlig bland svenska fjärilar. Vinbärsfuksen har ett vingspann på 40 till 50 millimeter. Som hos de andra fjärilarna i släktet polygonia är vingarnas ytterkanter flikiga. Framvingens ytterkanter är också karaktäristiskt insvängda. Vingöversidorna är rödbruna med svarta och ljusare gulröda fläckar. I Sverige förekommer vinbärsfuks ganska allmänt i Syd- och Mellansverige. I Norrland förekommer fjärilen framför allt längs kusten, medan den saknas i fjälltrakterna.

Arten flyger i skogsgläntor, parker och trädgårdar från juli till september, samt på våren efter övervintring från april till juli. Honan lägger äggen ett och ett på värdväxten som oftast är sälg, alm, humle, brännässla, hassel och vinbär.

Finns fler bilder på min hemsida vigg5.se
Bilderna är fotograferade i Vittsjö