VERUM. I april 1944 kunde man i Aftonbladet läsa dessa rader om vad som menas med en ”stegagöing”:
STEGAGÖING är intet vackert tillmäle till avkomlingar av en stam varifrån danske kungen förr rekryterade sitt livgarde. Det användes av de dryga fullbesuttna bönderna söder om landsvägen på de göingar som varje vår med sina små lurviga sega hästar och en kärra full med världens bästa stegar, kärnor, laggkärl eller andra alster av den långa vinterns hemslöjd uppenbarade sig på slätten. Dessa skogsbor med sin munvighet, spelande ögon, affärssinne och oförbrännerliga energi gjorde sig små och anspråkslösa. Slättborna ynkade dem många gånger för det hårda och fattiga liv de måste föra i sina norröna hem. Göingarna sade förvisso inte emot ty medlidandet skaffade dem ibland både kvarter och foder åt hästen

Bilburna fullastade stegagöingar med sina två Volvolastbilar i Lund 1949.

Aftonbladets skribent fortsätter med att berätta om sin egen erfarenhet av att under militärtjänstgöringen träffa på en ”riktig stegagöing”.

VERUM.

Åke Johannesson (1923–2017), Ture Persson (1923–2012), Robert Björverud (1923–1989), Sune Persson (1923–2003)

Under 1923 noterades sammanlagt 26 födslar i dopboken för Verums socken. Två av pojkarna Ali Andersson och Kurt Alfred Lindhe dog i samband med förlossningen. Av de överlevande 24 barnen var hälften döttrar och hälften söner. Här ska jag närmare presentera elva av dessa personer, varav fem nådde en ålder av mer än 90 år. Äldst blev Stina Maj-Britt Johansson född Stjernström.

VERUM. Skrompasläkten
Min farmors morfar Håkan Nilsson tillhörde den stora Skrompasläkten i Verums socken. Han var född 1831 på Skrompet (Brogårdstorp/Lilla Bygget) och levde in på 1900-talet. Dennes far Nils och hans bror Ola Håkansson var de två av ”Skrompa-Håkan” Sonessons tolv barn som kom att äga de två gårdarna i Brogården som kallades Bygget och Lilla Bygget (Skrompet).

De gårdarna var före det laga skiftet, som genomfördes 1833, de enda hemman med riktiga byggnader som låg utanför den gamla gårdsklungan i Brogården. Dessa gårdar var på sammanlagt ¼ mantal. (Bygget var på 3/16 och Skrompet var på 1/16.)

Håkan Nilsson (1831–1906) och hans sonson Nils Håkansson (1902–1988) på en bild från början av 1906. Nils var son till Anton Håkansson (1862–1945) och alla tre var i tur och ordning ägare av gården närmast kyrkan i Verum.

”Stich Ericken” - även kallad Erich Skræder – var vitt känd för klokskap.
Under 1600-talet fanns i Verums socken en i Skåne vida berömd klok gubbe som kallades Sticke-Erik. Han bodde på Brogårdstorp, som kallades Skrumptorp eller mera vardagligt Skrompet, och hans verkliga namn var Erik Nielssen. Han påstods syssla med s k signerier och blev uppmärksammad av den nytillträdde kyrkoherden Lars Nilsson Opman. (Denne Opman var gift med företrädaren Jörgen Simonssen Schees dotter Anne och hennes syster Marna Jörgensdotter blev sedermera Carl von Linnés mormor.)

VERUM. Författaren till notisen med denna rubrik - och signerad ”Veritus” - var av allt att döma skolläraren P. A. Berglund (1858–1932). Han kom till Verum 1885 och gifte sig där med annexbondens dotter Ingrid Olsdotter. Berglund var även postföreståndare. Trots att skolläraren Berglund var initiativtagare till goodtemparelogen Vårblomman i Verum - som bildades i mars 1905 - var det känt i bygden att hans eget förhållande till starka drycker var problematiskt. Han lär ha ärvt vanan att söka tröst i flaskan från sin far.

Logen nr 1186 Vårblomman med sin nya ordensfana samlad vid den s.k. Källarehalsen. Uppe till höger i bilden ses den då inte ombyggda gamla kyrkan. Längst till vänster i ljus kavaj sitter P. A. Berglund med sina två söner och hustrun i mörk blus.

Den nya logen i Verum blev inrapporterad den 17 mars 1905 i Godtemplarnas egen tidning Nationalkuriren.

VERUM. OLSSON, RUTH, f. Sonesson. Avlade småskollärarexamen i Halmstad 1929. Småskollärare i Fulltofta 1929–30, i Hemmeströ 1931, i Mejarps skola 1931–38 och i Verums skola sedan 1938. Gift 1938 med vägförman Gustav Olsson.

Ruth Olsson var den enda av dessa fyra som var uppvuxen i Verums socken. Hennes far var småbrukaren och sågverksbyggaren Sone Svensson och modern var Elna Christensdotter. Bägge föräldrarna var födda i Visseltofta socken och kom till Hästberga i Verums socken 1894. Fadern hade åren 1886–1894 vistats i USA.

ANDERSSON, ARVID. Tog realexamen i Laholm 1918 och folkskollärarexamen i Göteborg 1923. Blev lärare i Jägersborgs skola 1923 och i Verums skola från 1946. Överlärare sedan 1944. Gift 1927 med Amanda f. Wihlborg 1900.

Arvid Pontus Andersson var född i Lejeby inom Laholms landsförsamling av hemmansägaren Hans Peter Andersson och hustrun Elise Johannesdotter och kom därifrån till Verums socken 1923 efter avlagd lärarexamen i Göteborg.