VERUM. Boken om häradsbankens historia, som utkom 1941, skrevs av den i Ballingslöv födde professorn Martin P:n Nilsson (1874-1967). I förordet skriver han: Jag har gärna mottagit det uppdrag, som Styrelsens förtroende lagt i mina händer, att skriva Västra Göinge härads sparbanks historia under de hundra år den existerat, ehuru mitt arbete hittills rört sig på helt andra områden. Men jag har alltid under mina historiska studier insett vikten av ekonomisk historia och varit djupt intresserad av lokalhistoria, i synnerhet den bygds historia, i vilken jag är född och vuxit upp och där jag sedermera alltid tillbragt mina somrar.

Västra Göinge härads sparbank 1841-1977

Häradsbankens äldsta historia i korta drag: Banken stiftades 1841 som den andra sparbanken i Kristianstads län. Den första i länet var Sparbanken i Kristianstad. De första åren var banken inhyst i gästgivaregården i Röinge där tingshus för häradet då låg. Sedan järnvägen kommit till Hässleholm flyttades verksamheten till det nya tingshuset där. År 1928 fick banken ett eget hus vid Stortorget i Hässleholm.

Lars Andersson i Mölleröd	T. G. Olofsson i Verum

Bland bankens 34 stiftare finner man åboen Lars Andersson (1813-1903) från Mölleröd i Verums socken. Två personer från Verums socken var år 1941 huvudmän i banken. En av dem var Hjalmar Paulsson (1901-1977) i Mölleröd - stiftaren Lars Anderssons barnbarn - och den andre var Sjunne Jönsson (1892-1961) i Maglaröd. Handlanden T. G. Olofsson (1871-1937) i Verum var huvudman 1932-1937.

VERUM. Höstmörkrets sänker sig allt snabbare nu i september, men det senaste halvårets virusisolering plågar många fortfarande. Här kommer ett tips till alla som vill veta mer om vad som hänt i Verum!

I samband med utgivningen av boken Spefågeln 1876 besökte författaren LarsWidding Björkeberga i Verums socken.

Varför inte läsa den intressanta boken Spefågeln av Lars Widding. På baksidan av boken som utgavs 1976 kan man läsa: Han påstod att han var en adelsman och baron och han bluffade alla. Han var flinkast med värjan, snabbast på hästryggen och galantast på balen. I verkligheten var han en skälm och bedragare - huvudpersonen i Lars Widdings roman från 1600-talet och trettioåriga kriget.

VERUM. I juni 1885 fastställdes en ny värnpliktslag som innehöll en övningstid på 42 dagar och år 1892 antog riksdagen en ny härordning där värnplikten ökades till 90 dagar. Det år alla män fyllde 21 år kallades de in för mönstring för värnplikt i beväringen och skrevs då in i inskrivningslängden med ett särskilt nummer. (Numrets form är - som släktforskare vet - LLL: KK/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, KK är kompaniområdet och ÅÅ det år inskrivningen skedde.) Västra Göinge Kompaniområde var nummer 11.

Här ser vi två beväringar från Verums socken, en av dem – han till vänster, som hade beväringsnummer 131: 11/1897, råkar vara min farfar Victor S. Pettersson (1876-1938), sedan lanthandlare i Brogården. Den andre – han till höger hette Julius Jönsson Wendt (1874-1952). Han rymde till Amerika 1897 efter att 1893 - 18 år gammal - ha varit stamanställd in i Livkompaniet av Skånska husarregementet i Ystad. Efter avsked och avtjänat fängelsestraff fick han beväringsnummer 190: 11/1896. Han bodde sedan i Bronx, New York.

VERUM. Under 1940-talet - då vi som nu är 70+ gamla lärde oss att cykla - var det ett elände att köra omkull och rulla runt i väggruset. Vi blev vita och skitiga av damm och saltblandat väggrus fastnade och sved i skrubbsåren. Även de av våra föräldrar som under rekordåren på 1950-talet lyckades skaffa en Volvo PV 444 eller en ”Folkabubbla” hatade grusvägarnas vattenfyllda potthål som väldigt fort efter vägskrapans framfart återkom.

Oljegrusbeläggning efter lastbil	Vägverkets stenkross i Skansabacken ca 1957

I slutet av 1950-talet uppfanns metoden att lägga ut s.k. oljegrusbeläggning på vägarna till och från Verums dåvarande handelscentrum vid bron över Vieån. Denna vägbeläggning var betydligt billigare än asfalt och med början omkring 1960 belades de viktiga vägarna till Visseltofta, Osby, Hästveda, Bjärnum och Vittsjö med oljegrus.

VERUM. Höstterminen 1921 anställdes i Verums skola två unga nygifta lärare som utexaminerats från Lunds lärarseminarium. De hade vigts i Brågarps församling den 4 januari 1920 och då var Ruth Hasselgren redan anställd som ordinarie lärarinna i Hörlinge mindre folkskola. Hennes make Hilding Nilsson var vikarierande lärare vid Alnarps folkskola, men hösten 1921 fick bägge makarna Hilding och Ruth anställning i Verums folkskola, Ruth som småskollärare och Hilding som folkskollärare. Ruths far Edvard Hasselgren var folkskollärare i Brågarp vid Malmö.

Förlovningsporträttet av Ruth Hasselgren och Hilding Nilsson från juni 1919 togs av den legendariske fotografen Per Bagge i Lund.

Makarna tjänstgjorde därefter i Verum under hela 1920-talet och de fick sönerna Håkan 1922 och Bertil 1925. Hilding Nilsson avled 1933 blott 34 år gammal i akut bukspottskörtelinflammation. Eftersom maken avled i Verums socken och bägge sönerna föddes där har Verums församling fått en särskild plats i Ruths liv trots att hon tillbringade sina återstående 60 levnadsår på annat håll. Hon har fått sin gravplats tillsammans med Hilding Nilsson vid Verums kyrkas långskepp. Där vilar också konstnären Carl Fredrik ”Figge” Holmgren, som var sambo med Ruth Hasselgren-Nilsson från sin skilsmässa 1954 och fram till sin död 1969. Figge var då han avled i Helsingborg 94 år gammal.