VERUM. Konferensdeltagare från Verum möttes på Hanaholm.
Under min tid som anställd inom universitetsväsendet hade jag någon gång i början av 1980-talet förmånen att delta i en nordisk konferens på Hanaholmen vid Helsingfors. Kursgården hade lämnats som gengåva mot att Sverige 1967 hade efterskänkt krigsskulder till Finland. 

Bland konferensdeltagarna fanns universitets- och högskoleanställda från olika lärosäten i Finland och Sverige. Redan andra dagen styrde en person som talade ungefär min göingska dialekt stegen rakt mot mig och utbrast: Ryseled va här ä många som ä komna frau Verumasöjn pau denne konferensen!

Mannen, som hade konstaterat att cirka 8 % av de 25 kursdeltagarna hade rötter från Verum, var lektorn Curt Åberg (1927-1998) från Gävle. Han var son till möbelsnickaren Arthur Åberg och hustrun Judith i Stavshult.

Lektor Curt Åberg för här klubban som preses i ”Akademin för de friska källorna” Bild ur Gert Knutsson: ”Akademin för de friska källorna under 25 år - 1995-2003”. Foto Anders Damberg

Curt var född 1927 och efter avlagd filosofie licentiatexamen i geografi var han extra universitetslektor vid Lunds universitet åren 1961-1964. Han omvittnas som en mycket omtyckt lärare.

Undertecknad besökte i somras Kiviks marknad för femtionde gången i rak följd. Det faktum att vi har fred i Europa och att marknaden sedan mitten av 1940-talet fortfarande kan hållas varje år utan avbrott vill jag högtidlighålla med en trevlig bild från 1945 där min far Birger och hans svärfar Svante figurerar tillsammans med några andra Verumsprofiler.

Temat för denna betraktelse är därför: Sju glada marknadsresenärer från Verum firar den 20 juli 1945 i Kivik att kriget är slut och ”jorden åter snurrar normalt på sin axel”.

På bilden syns från vänster f.d. lantbrukaren Svante Jönsson i Ekeröd (avled i februari 1946), lanthandlaren Birger Pettersson i Brogården, sotare tillfälligt bosatt i Brogården, droskägaren Gösta ”Bil-Gösta” Nilsson i Verum, fiskhandlaren Edvin Fischer i Brogården, lanthandlaren Paul Erik Paulsson i Verum och sotare tillfälligt bosatt i Brogården.

Kiviks marknad hölls under större delen av 1800-talet i mitten av augusti månad. Men från 1866 skulle marknaden enligt normalregeln äga rum den tredje onsdagen i juli och som en konsekvens därav firades "marknadsafton" tredje tisdagen i juli. Denna dag kom att bli en dag avsedd för mera uppsluppet rumlande.

VERUM. I detta reportage följer bilder på gamla präster i det 1962 avvecklade pastoratet Visseltofta-Verum, som ju på den tiden det begav sig från 1952 var en del av Vittsjö kommun, vilken ju sedan upplöstes 1973.

Carl Christian Eberstein. Kyrkoherde/prost 1826-1835.

Verum. Första SM-tecknet för MAI togs av Carl Brodde i femkamp 1909.
Under rubriken ”500 skäl till att vara glad” meddelade Sydsvenskan sommaren 2009 att 1500-meterslöparen Rizak Dirshe tillhörande MAI (Malmö Allmänna Idrottsförening) nyss hade skrivit föreningens SM-historia. Hans seger var en milstolpe i föreningens då 101-åriga historia. Han hade vinnit MAI:s 500:e SM-guld.

 Föreningens allra första SM-tecken  erövrades i mångkamp (femkamp) år  1909 av den då 25-årige Karl  Broddesson. Guldmedaljören var vid  denna tid folkbokförd i Skövde, där han  sedan nyåret 1906 varit vaktmästare på  Hotell Billingen. Efter bara ett års  vaktmästaretjänst hade han börjat som  handelsresande och var sedan maj 1907  bosatt i Köpenhamn. Han fick tillstånd av  länsstyrelsen i oktober 1915 att uppta  efternamnet Brodde, men redan vid  flyttningen till Danmark hade han ändå  använt detta namn.

Carl Brodde på bild i SvD 1945-06-03

VERUM. Det finns en rik sägenflora kring namnet Kunigunda och det är en väl förborgad hemlighet hur det kom sig att hushållerskan Hanna Nilsdotter, som bodde i Mejarpstorp några år i början på 1800-talet, gav sin dotter de välklingande namnen Maria Amalia Cunigunda.

Flickan föddes i Landskrona den 27 februari 1802 och det kan knappast betvivlas att barnafadern var kaptenen och riddaren av kungliga svärdsorden Göran Adolph Rutenschöld tillhörande adliga ätten nr 328. (Ätten utgick 1973 av brist på manliga avkomlingar.)

Kunigunda var således en ”utomäktenskaplig adelsjungfru” och hon döptes den 2 mars. Dagen därefter - den 3 mars - firas det katolska helgonet Kunigundas minnesdag. Denna tysk-romerska kejsarinna dog den 3 mars 1033 och blev helgonförklarad år 1200.

Mejarpstorp/Snyrpet idag i Verumstrakten (t.v.) och som Café Verum i Hässleholmstrakten (t.h.)

Kaptenen, hushållerskan och två ”fosterbarn” lämnade snart Landskrona för att bo några år i Finja. De flyttade sedan till Snyrpet i Verums socken 1812 (se attest nederst här) och efter sex år där dog G. A. Rutenschöld. (Hans hushållerska hade 1791 fött honom sonen Carl Friedrich, vilken alltså var Kunigundas bror och i testamentet benämndes som kaptenens ”fosterson”.)