VERUM.

Hösten 1952 inflyttade en 26-årig kvinnlig folkskollärare till ett dragigt hyresrum i det nuvarande församlingshemmet vid Verums kyrka. Hon blev sedermera på 1990-talet känd som en av de första prästvigda kvinnorna i Sverige att ”komma ut” med sin homosexualitet. Hennes namn var Kerstin Hammarsten och hon hade förut varit lärare i västra Blekinge. Den unga läraren stannade bara två år i Verum och efterträddes av Lars Thylén. Kerstin Hammarstens lärarkolleger de två läsåren 1952/53 och 1953/54 var Ruth Olsson, Carl Nordström och Arvid Andersson.

Fr. v. Kerstin Hammarsten, Arvid Andersson och Carl Nordström

Klassfoto från Verums folkskola. Framför fröken Hammarsten
Rast under Verums skolas utfärd till Helsingör våren 1953.
står fr. v. eleverna Lars Paulsson och Robin Gustavsson.

Kerstins far tillhörde en originell släktkrets
Kerstin Hammarsten når sin nittioårsdag under 2016. Hon föddes i Stockholm 1926 som dotter till bergsingenjören Torsten Hammarsten och hustrun Ingeborg, född Hallgren. Eftersom faderns syster konstnären Signe Hammarsten var gift med bildhuggaren Viktor Jansson var deras dotter Tove Jansson en av Kerstins kusiner. Signe Hammarsten-Jansson var anställd vid Finlands Banks sedeltryckeri, men var mest känd som illustratör och skämttecknare. Hon lär ha formgivit drygt 170 finländska frimärken och utformade även sedlar och obligationsbrev.

VERUM. Det har hört till lokalpressens rutiner att på årets första dagar presentera befolkningsstatistik. Detta har på en del håll omintetgjorts av sockensammanslagningar, men Verums församling har ännu lyckats bevara sina gamla gränser. Befolkningen där har sedan juni 2014 ökat från bottennoteringen 433 till nuvarande 453 invånare. Men för femton år sedan var mer än 500 personer skrivna i Verum.

Wilhelm Wahlquist (kh och prost 1836-1858) angav att folkmängden i Verums socken (mankön/qvinkön) mer än fördubblats mellan 1750 och 1845. Trots att över 300 personer därefter fram till 1880-talet emigrerade hade folkmängden då nått 1.700.

”Freden, vaccinet och potäterna” minskade dödligheten
Om vi gör en tillbakablick 200 år finner vi att det lägsta dokumenterade dödstalet mellan åren 1750 och 1900 för Verum inträffade just åren 1815 och 1816 med bara 7 och 5 dödsfall. År 1815 hade Verums socken ca 750 invånare. (Om den låga siffran - en fjärdedel av normalt - beror på att den alkoholberoende prästen slarvat med noteringarna undandrar sig nu säker bedömning.) Genomsnittet var annars under 1800-talet 24 dödsfall per år. Bortsett från 1815-1816 var det endast åren 1804 och 1824 som dödstalet var lägre än 10.

De högsta dödstalen under 1800-talet inträffade år 1865 samt åren 1830 och 1831 då många dog av nervfeber eller tyfus.

Men även olyckor vållade dödsfall med jämna mellanrum, ibland beroende på drunkningsfaran i Vieån, Helgeån och Skeingesjön.

VERUM. En av de sista dagarna i november nåddes vi av beskedet att lantbrukaren från Tågarp Ernst Tydesjö den 18 november hade avlidit vid en ålder av 92 år. Han hade vid mitten av 1950-talet köpt Aron Anderssons gård i Tågarp (Nr 1:18) och inflyttade dit från Hullingarödstorp i Osby socken. Då Ernst föddes 1923 var föräldrarna bosatta i Stenkeslycke vid Tydingesjön. Ernst Tydesjö och hans sju syskon hade sedan vuxit upp på Nordanå gård i Broby där fadern Oskar Persson var ryktare. Ernst var ogift och åtföljdes vid inflyttningen till Verums socken av sin 70-åriga mor Thilda Amanda.

Ernst Tydesjö var en idéburen människa. Det var inte vanligt bland självägande bönder i Verum att på den tiden förespråka giftfri odling och ett vegetariskt levnadssätt, det som nu kallas ekologisk produktion och konsumtion. Ernst Tydesjö var en rättrogen råkostare och han berättade gärna om de läror som spreds av Are Waerland ”den moderna svenska vegetariska hälsorörelsens grundare och store banerförare.”

VERUM. Från den legendariska Osby Atlet & Brottarklubb hörde man i min barndom ofta talas om bröderna Albert Blixt (1911-1996) och Hjalmar Blixt (1909-1983). En annan framgångsrik brottare i samma klubb var under 1930 och 1940-talen Per Erik (Pelle) Lindholm (1915-2010). Han började på 1930-talet som welterviktare, men avancerade senare till klassen lätt tungvikt. Pelle Lindholm var först rörläggare hemma i Osby, men blev sedan polisman och var fram till sin död bosatt i Hörby.

Per Erik (Pelle) Lindholm som ung brottare

Brottarens föräldrar Per Adolf Johansson Lindholm och Olga Agneta Olofsdotter var båda komna från Skeinge godsegendom i Verums socken. Såväl farföräldrarna som morföräldrarna hade haft anställning hos greve Harald Holck på Skeinge säteri i Verums socken. Pelle Lindholms farfar Johan August Petersson var smålänning och hade kommit till Skeinge som statdräng 1899 med hustrun och sex barn. Morfadern Olof Andersson hade tjänstgjort som livréklädd kusk hos greven: Han var son till Anders Olsson. Mormodern, tidigare mamsell Neess, kom 1874 från Danmark och hade varit jungfru hos det danska greveparet på Skeinge.

VERUM. Det finns säkert fler än jag som suttit undrande över gamla flygbilder med utgivningsort ”Dals Långed”. Ibland vill man gärna veta vilket år den flygande fotografen passerat våra trakter. Detta är fullt möjligt genom att förlaget hade skyldighet att få bilderna ”frigivna” av Försvarsstaben. På varje bild finns därför dels en siffra, dels en ”årsbokstav”. På denna bild över bebyggelsen längs Vieån står ett R vilket kan tolkas som 1955. Många vykortssamlare vet hur man avläser vilket år flygbilden är tagen. (Se förklaring längst ner!)

Bilden är tagen under ett sommarlov som många i min generation minns. Det var den varmaste sommaren i mannaminne och luften stod stilla och dallrade om dagarna. Några minns den som utställningssommaren H55 uppkallad efter den internationella bostads- och konstindustriutställning som arrangerades i Helsingborg 10 juni–28 augusti 1955.