VERUM. För någon tid sedan spånade jag lite här på Vittsjo/Bjarnum.nu om vilka namn man gav hundarna förr i tiden. Rubriken på denna artikel ska dock inte tolkas som om det nu är våra ök, dvs hästarnas, namn, som ska avhandlas. Nej icke alls så!
Det är öknamn med betydelsen ”namn som används mer eller mindre nedsättande för en person i stället för det egentliga namnet”. För att få med även andra namn som i Verums socken brukats som alternativ till personernas dopnamn har jag i rubriken lagt till ”vedernamn och vardagsnamn”. (SAOB - Svenska akademins ordbok - har trots att första volymen kom 1893, hittills bara hunnit till ordet ”utsudda”. Volymen med ord på Ö, som närmare förklarar begreppet öknamn beräknas inte komma ut förrän 2017.)
Här nedan är vi två personer från Verums socken med välkända öknamn Tyska-Viktor och Täckare-Jössen.
![]() |
|
|
|
Tyska-Viktor, son till Tyska-Johannesen i Stavshult. Detalj av bild i Thore Brogårdhs bok Gamla foton från gränsbygden (1984). |
Täckare-Jössen i Verum (Norraskog). Detalj av bild i boken Verum förr och senare (2006). |
|
VERUM. Katrine Arvidsson, som tillhör den nyss belönade RESURSGRUPPEN, bor i det hus som vi gamla verumiter kallar ”Tillys i Tågarp”. De som för etthundra år sedan bodde där var verkliga mångsysslare. Per Tilly skrevs som torpare och småbrukare, men kunde även tituleras husar, snickare och postförare. Per Tillys hustru Hanna Åkesdotter drev ett utmärkt hembageri och hennes goda bröd var vittberömt. Ester Olsson uppvuxen i Brogården skrev att ungarna i byn sprang: ... till Tillys efter bröd. Det ville vi så gärna för vi fick en fin kaka av Tillys Hanna varje gång. Den var rund, taggig, med socker på och den var ljuvlig. Än kan jag känna precis hur den smakade. Jag tror ingen kaka nu är så god. Jag har nog ätit ungefär likadana, men se - det var inte så ofta då man fick en fin kaka. En kaka fint matbröd kostade då 25 öre, ack om man fick smörgås på sådant bröd.

Per Tilly i Generalmönsterrullan för Skånska Husarregementet
Det blev populärt att döpa soldater efter den kände härföraren Tilly och år 1871 enrollerades den då 22-årige Per Nilsson från Verum som soldat med namnet Per Tilly vid Överstelöjtnantens kompani av Skånska husarregementet. Han tjänade för Algustorps rusthåll i Stoby socken inte långt från Ballingslöv.
VERUM. Det finns risk för missförstånd om jag idag säger till en person som är under 60 år gammal och bor i Möllerödstrakten i Verum: Vi träffas vid fryshuset!
Jag menar då inte alls att vi båda ska resa till Stockholm för att besöka ”Fryshuset” där. Ungdomsnätverket Fryshuset startades i Stockholm hösten 1984 i ett stort och slitet fryslager i Norra Hammarbyhamnen och detta nationella nätverk har mer än 200 medlemsorganisationer som arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Nätverket stödjer utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheter i Sverige genom olika aktiviteter såsom läger, konferenser och utbildningar.
Nej, vad jag menar är att vi skall mötas vid den lilla fyrkantiga vita byggnad som ligger vid vägkorsningen i Stavshult där vägen från Verum delar sig mot Vittsjö och Bjärnum. Intill denna byggnad finns även en skolbusshållplats (busskur). Fryshusets plats var ”mitt i byn” ty på andra sidan vägen fanns förr även Karl Björks lanthandel.
VERUM. I folklivsarkivets bildarkiv ligger bilder av två välkända män från Verums socken, vilka på 1930-talet visar upp sina ägandes pläjlar för den utsände etnologen Kamberg från Lund. Den vetgirige folklivsforskaren fick till exempel besked av Bjära-Olofen att en riktig handval skulle tillverkas av eneträ och att slagvalen helst skulle vara av eketrä. Dessutom var det viktigt att ”hillan” skulle vara gjord av ålaskinn.

VERUM. Mjölnardottern Linnéa minns hur hela familjens tillvaro krossades av farsoten
Mjölnaren Oskar Bengtssons dotter Linnéa föddes i Mölleröd på försommaren 1909, just på den dag som har firats som svenska flaggans dag och nu är vår nationaldag.
Hon återkom omkring 1930 till sin födelsesocken där hon upplevt så stor sorg julen 1918.
Linnéa ingick 1933 äktenskap med toffelmakaren och sedermera fjärdingsmannen Johan Thörn. Familjen bodde några år i ett nyuppfört hus mittemot den nya skolan i Brogården och byggde sedan en ny villa vackert belägen i en backe intill festplatsen i samma by.
Linnéa Thörn avled för tio år sedan i Vittsjö. Foto: Maria Pettersson 2001
Sina sista år bodde Linnéa i Vittsjö och hon avled 95 år gammal den 27 oktober 2004. Vid jultiden 2001 berättade hon för mig om hur de återstående syskonens framtid kom att gestalta sig efter bägge föräldrarnas och de två brödernas död 1918. Linnéa erinrade då om den stora omtänksamhet som faderns arbetsgivare Per Paulsson och hans familj i Mölleröd visade den hårt drabbade familjen hösten och vintern 1918.
Spanska sjukan fördunklade julen i Verum
Verums socken drabbades 1918, när första världskriget äntligen tagit slut, av ett förfärligt dråpslag under årets sista månad. Några dagar före jul slog farsoten till utan förskoning. Under december månad det året dog 12 sockenbor i epidemin. Söndagen den 20 december gjordes i Verums kyrka tacksägelse samtidigt för sju personer som dött under en och samma vecka.