VERUM. För några år sedan presenterade Johanna Othén examensuppsatsen ”Lisa och Linus, Lady och Lufsen” på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet. Syftet med hennes arbete var att undersöka samtida svenska hundnamn och att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen.

Som utgångspunkt för analysen indelades hundarna i de tre olika grupperna sällskapshundar, brukshundar och jakthundar och hon undersökte tre raser inom varje grupp. Hon konstaterade att namngivningen skilde sig åt inom och mellan grupperna, men fann att jakthundarna hade bevarat ett äldre namnskick med många traditionella hundnamn medan sällskapshundarna i stor utsträckning fick ”smeksamt” inriktade personnamn.

Här ses stövaren King, född 1920, med sin 83-årige husbonde Brogårds sme´.
Smeden Nils Kristensson (1846-1937) var ännu på gamla dagar en aktiv jägare.
Foto från slutet av 1920-talet.

Av en tillfällighet har jag fått ta del av ett hundskatteregister över samtliga 107 hundar, varav 37 hanhundar och 70 honhundar, som fanns i Verums kommun (socken) år 1924. Av samtliga hundar hade 67 stycken upptagits med namn och för 60 hundar angavs även rasen. Övriga hundar upptogs antingen som blandras eller av okänd ras.

VERUM. Karl XV:s livmedikus Edward Edholm har i sin bok ”Från Carl XV:s dagar” skildrat sina upplevelser som kungens följeslagare. Han utsågs till livmedikus 1866. I den egenskapen medföljde han kungaparet på resor i utlandet. Edholm var med på sista resan till Aachen 1872 när kungen avled i Malmö på återresan. Edward Edholm var även regementsläkare vid Livregementets dragonkår och han var därför med under den första svenska regelrätta fälttjänstövningen som genomfördes i Hässleholmstrakten under augusti-september 1871.

Karl XV vid mitten av 1860- talet

Stridsförutsättningarna för den övningen hade följande lydelse: Enligt ingångne underrättelser är fienden i anryckande såväl längs jernvägen (som han kan begagna till trupptransporter) som äfven öfver Verum och Bjernum (Åkarp) och antagligen öfver Hörja och Torup. ... Det är troligt att fienden kommer att framgå med sin hufvudstyrka vester om Finjasjön, ... Det är af vigt att så snart som möjligt tvinga honom till drabbning innan han hunnit erhålla ytterligare förstärkningar.

VERUM. Ett tragiskt livsöde rullades upp när pastorsämbetet i oktober 1884 - för 130 år sedan - fick ta emot en dödsattest från den engelska hamnstaden Liverpool. I dokumentet meddelades att den 54-årige f.d. arbetskarlen Christen Pålsson hade avlidit av bronchitis, dvs luftrörskatarr, på ett fattighus i Liverpool. Han hade intagits där sedan han på grund av sin lungsjukdom tvingats avbryta sin en vecka förut påbörjade sjöresa till Kanada. Den av långvariga fängelsevistelser starkt märkte mannen hade tänkt sig resa över Atlanten omedelbart efter frisläppandet den 10 april 1884 från fängelset i Landskrona. En vecka senare - den 17 april 1884 - dog han tragiskt på detta engelska fattighus.

VERUM. På ett vykort från omkring 1910 ser man en husgavel sticka upp strax väster om Viktor Pettersson lanthandel och den nu försvunna Skansabacken i Brogården. Det som skymtar bortom den skarpa vägkröken är Katrina Nilsdotters lilla backstuga. Den låg intill vägen upp mot nuvarande Bygdegården och var till hälften ingrävd i backen. En bit upp på Skansabackens sluttning ser man ett av de på den tiden så vanliga ”skegären” som beskrevs utförligt i min Verumsartikel från juni 2014. (Publicerad 2014-06-01)

VERUM.

Bröderna Jönssons fabriksbyggnad idag. Sedd över dammen från sydväst.

På hösten 1818 kommer förre arrendatorn på Dufwemölla vid nuvarande Strömsborg i Osby Anders Carlsson till Mölleröd som nybliven s k frälseägare. Han hade då friköpt hela byn från Skeinge säteri. Anders Carlsson, som var född i Arkelstorp norr om Kristianstad, var en företagsam person och hade förut drivit stampverk på olika håll i östra Skåne.