VERUM. Tor Hj. Persson föddes i Hörlinge 1886.

Redaktören och ansvarige utgivaren av Dövas vän, Tor Hj. Persson, föddes 1886 på Ryssagården i Hörlinge som fjärde barnet i en syskonskara av 12 barn (6 söner och 6 döttrar) varav 2 dog minderåriga. De två äldsta sönerna och två ogifta döttrar antog sedermera efternamnet Hörlén. Äldste sonen Anton P. Hörlén övertog Ryssagården efter föräldrarna Per Jönsson och hans hustru Elsa Trulsdotter. Hustrun var född på granngården Östragård i Hörlinge.

Dövas Vän nr 1 år 1924 Detaljbild

Efter att Anton P. Hörlén i augusti 1907 ingått äktenskap med Clara Löfström flyttade föräldrarna och de hemmavarande barnen till en gård i Bolberöd. Då var sonen Tor Hjalmar 21 år gammal och hade varit döv i åtta år. År 1899, vid 13 års ålder, drabbades han av en akut sjukdom som yttrade sig i en mycket stark huvudvärk. Han blev liggande närmast okontaktbar och när han efter någon tid tillfrisknade visade det sig att han helt förlorat sin hörsel. Tor Hjalmar stannade kvar i föräldrahemmet och flyttade med föräldrarna till Bolberöd. Tor Hjalmar blev det som då kallades ”hemmason” och arbetade som dräng i föräldrarnas jordbruk.

De första lanthandlarna i Verums kyrkby och Brogården
Den inledningsvis omtalade allra första egentliga lanthandeln i socknen som byggdes i Brogården av Gustaf Larsson 1851 övertogs 1853 av ”mormonen” Jöns Persson och drevs från 1865 och fram till 1869 av Nils Lund. På samma plats drevs därefter lanthandel ända fram till 1984 av västgöten J. A. Pettersson och hans två efterträdare sonen Victor och sonsonen Birger med makan Margit. Huset ägs nu av västgötens sonsons son Jan-Henrik Pettersson.

VERUM. Den förste lanthandlaren i socknen byggde 1851 ett hus på Brogårdensidan av Vieån vid Store Bro.
Följande uppgifter om socknens förste egentlige lanthandlare omtalas 1868 i ett brev till Andreas Jacob Collin i Verum från sonen Emanuel Collin vilken utvandrat till Nordamerika 1852 och sedan 1863 bodde i Paxton.

Denne handlanden Larsson, född i Helsingborg, var gift med en dotter till den rätt omtalade klockaren Nicolaus Löfquist i Norra Åkarp, bl a intiativtagare till sparbanken där. Paret fick en son 1852 medan de bodde i Brogården. Gustaf Larsson inflyttade till Brogården 1851, efter att ha bott inhyses på Verum nr 2 sedan 1850, uppenbarligen under tiden som byggandet av huset på Brogårdensidan pågick. Gustaf Larsson emigrerade sedan till Amerika 1853. Hustrun Ingrid Sophia och sonen Carl Johan flyttade då åter till Norra Åkarp, men följde efter till Amerika 1856. Rörelsen drevs efter Gustaf Larsson först av Jöns Persson från 1853, därefter från 1865 av skräddarsonen Nils Nilsson Lund och från 1870 av J.A. Pettersson och hans barn och barnbarn. Nils Lund emigrerade 1869 till Amerika och var sedan verksam som skräddare i Brooklyn, New York.

VITTSJÖ/VERUM. Omdömet i rubriken fälldes då Einar Persson studerade konst i Stockholm när 11 konstnärer var samlade på Statens Hantverksinstitut. Syftet med kursen var att stimulera konstsmidet och att ge smederna tillfälle att utbyta erfarenheter och råd.

Einar Persson nr två från höger

I det här sammanhanget förtjänas att påpeka att smeden Einar inte bara var konstsmed utan även en skicklig tecknare och målare. Några alster av såväl smidet som övrig konst fanns att beskåda på lördagen den 3/8 i smedjan.

Bland annat en välgjord komposition på ämnet Nordiska gudasagan. I den ingår den åttafotade hästen Sleipner. På skissen har den åtta fötter, som sig bör, men på det färdiga alstret har den bara fyra. Man frågar sig varför. Den gåtan förblir dock obesvarad.