VERUM. Det första Göinge-bladet var en särpräglad tidskrift för Göingebygden. Den utgavs från Osby 1953–1956 med Per Gerfast (1901–1976) som utgivare. Därefter var han åren 1960 till 1967 redaktör och ansvarig utgivare genom varumärket ”Gerfast Aktiebolag Osby” för en tidning som hette Geysir. Denna tidning bar valspråket ”Glad och god kall människan vara”.

Vinjett Nr 4 från december 1984. Årgång 16.

Senare utgavs Göinge-Bladet från Tyringe åren 1969–1983 med Waldemar Lundberg som ansvarig utgivare och redaktör. Därefter utgavs skriften fram till 1991 med Lars Lundberg som redaktör och ansvarig utgivare. Under hans tid var tryckorten Lund.

Waldemar Lundberg (1915–2008) berättade i en artikel 1980 om sina mödor med utgivningen sedan starten. Åren 1969 utkom 15 skriften som annonsblad med hembygdstext. Omkring 1980 hade tidsskrifen ca 2,000 abonnenter. Därefter utgavs fyra exemplar årligen fram till nedläggningen 1991.

Under Per Gerfasts tid med Göinge-Bladet åren 1953 till 1956 anlitades skribenterna Robert Björverud (1923–1989) och hans far Svante Björverud (1881–1970), vilka bägge hade djupa rötter i Verums socken. Detsamma kan man säga om den som1957 har tecknat presentationen av skribenterna, nämligen Stig H. Hörlén (1914–1996) som var barnfödd i Hörlinge. Thore Brogårdh (1923–2018) var mycket välkänd genom att sin utgivning av ett trettiotal skrifter. Dessa ingår numera i den sökbara Brogårdhsamlingen. Hans bygdefilmer drog stor publik vid visningar överallt i göingebygdens samlingslokaler. Den resebegivne utgivaren Gerfast ses tågåkande i högra hörnet. Hans signatur i tidningen var ”Nalle”.

VERUM. Att ha sin födelsedag på julafton brukar av somliga betraktas som ett olyckligt öde. Andra har sagt att det finns fördelar med att fylla år på julafton som t. ex: jag får fira min födelsedag med hela släkten eftersom vi alltid firar jul med både mammas och pappas sida. Så alla är redan samlade, det är väldigt smidigt.

Åren 1890 till 1930 föddes i Verums församling ett halvt dussin personer med julafton som antecknat födelsedatum. Jag ska här presentera ett litet urval. Det är de fyra som föddes 1890, 1897 och 1929.

Två av dem har viss anknytning till min släkt i Brogården och de två som kom till världen julafton 1929 föddes i samma by. Barnmorskan hade därför en hektisk julafton i byn Stavshult 1929.

Tidningarna rapporterade den 24 december 1929 att Hollywoodstjärnan Anna Q Nilsson befann sig ombord på en Atlantångare. Hon var då på väg hem till Skåne, där hon skall bosätta sig och njuta sitt otium.

Anna Jönsson (1890–1971)

Anna Jönsson var dotter till lantbrukaren Jöns Persson och hustrun Nilla Olsdotter (1857–1957) i Brogården. Anna och hennes fyra år äldre syster Hanna är välkända av elever i Verums på 1940-talet nybyggda skola. Systrarna hade hand om städningen i skolan och bodde i ett litet hus mittemot skolhuset. Sedan 1925 och fram till våren 1940 hade systrarna drivit Kafé Verum i Hästveda. Utöver systrarna själva bodde då även kafebiträdet Klara Viktoria Karlsson från Norraskog i Verum inneboende i kafébyggnaden. Hon hade vid fyra års ålder blivit föräldralös på grund av spanska sjukan. Efter återkomsten till Verum från Hästveda bodde de två ogifta systrarna och modern Nilla tillsammans i ett litet hus intill skolan fram till 1957.

VERUM. Under 1925 noterades sammanlagt 31 födslar i dopboken för Verums socken. Ett av barnen dog i samband med förlossningen och tre flickor dog före skolåldern. Av de kvarvarande 27 barnen var 10 flickor och 17 pojkar. Här ska jag närmare presentera några av dessa personer.

 Kurt Gunnar Olsson (1925–2018) var vid sin bortgång bosatt i Solna.

En av dem ingenjören Gunnar Olsson i Solna blev 93 år gammal. Åkeriägaren Harry Haraldsson i Stavshult blev 90 år och verkstadsägaren Eric Fischer i Knäred blev 89 år. (Se bild av gravvård på Verums kyrkogård!) Läkaren Alvar Björverud i Lund blev 86 år gammal och Hassan Strömblad i Hässleholm nådde en ålder av 84 år. Den som blev äldst av kvinnorna var Signe Jönsson. Hon nådde en ålder av 87 år och levde hela livet i sin födelseby Stavshult. (Se bild nedan av familjens grav där även bröderna Arvid och Thure vilar!)

Han arbetade som ingenjör där och utgav 1988 boken ”Spögeri”. Hustrun Brita var född Christoffersson i Landskrona. Hon var jurist och arbetade som departementssekreterare.

VERUM.

Denna bild har ett särskilt stort affektionsvärde för mig, utöver att den är etthundra år gammal. Pojken längst upp i backen med sjömanskostym är min då åttaårige far Birger Pettersson (1916–1992). Den helt svartklädde mörkhårige pojken i nedersta raden är hans bäste vän Henry Persson (1916–1987).

Hösten 1921 fick makarna Hilding Nilsson och Ruth anställning av Verums folkskolestyrelse, Ruth som småskollärare och Hilding som folkskollärare. I nedre hörnet av skolfotot från 1924, med den vackra Vieån i bakgrunden, ses äkta paret Hilding Nilsson (1898–1933) och Ruth Hasselgren-Nilsson (1899–1988)

VERUM. Det utmärkta magasinet ”Populär Historia” inledde hösten 2020 en artikel av Samuel Sundvall om det amerikanska inbördeskriget med några rader om en präst som före emigrationen tjänstgjorde i Norra Åkarps och Vittsjö församlingar. Texten inleddes tyvärr med en pinsam felaktighet om den göingske prästmannen Tufve Nilsson Hasselquists härstamning.

Den med god marginal största svenskspråkiga tidningen i USA under 1860-talet var Hemlandet: det gamla och det nya som gavs ut i Chicago från 1855. Den bytte namn 1870 till Gamla och Nya Hemlandet, och den lästes av svenskar i hela landet.

Tidningens grundare var den småländske prästen Tufve Nilsson Hasselquist (1816–91) som hade startat tidningen eftersom han var orolig att svenskarna skulle tappa sin »rätta« lutherska gudstro i det nya landet, där så många olika religiösa inriktningar fanns.

Hasselquist var även politiskt engagerad och tog ofta starkt avstånd från slaveriet. Tidningen Hemlandet kom därför tidigt att ge sitt fulla stöd åt det slaverifientliga republikanska partiet, med Abraham Lincoln i spetsen.