VERUM. Karl Walfrid Jönsson var son till snickaren Jöns Larsson (1851–1924) från Skrompet i Brogården och Maria Eliasdotter Frank (1852–1921) från Finja. Karl blev tidigt anställd som möbelsnickare hos Bröderna Jönsson i Mölleröd. Här ses en äldre bild av bröderna och deras första arbetare på 1920-talet. ”Skrompa-Karl” med mörk väst och klockkedja står som nummer fyra räknat från höger.

Då Jöns och Maria ingick äktenskap i oktober 1878 medförde hustrun tvillingparet Selma och Gemina (död 1904), som vid dopet benämndes ”oäkta tvillingar” födda i april 1876 och den ”äkta sonen” Svante Gottfrid, vilken föddes som trolovningsbarn i juni 1878. Pigan Maria hade inflyttat från Finja 1876 och var då i tjänst hos förre artilleristen och lanthandlaren Johannes Nilsson Berggren i Brogården. Denne var sedan 1867 gift med Gunilla Troedsdotter från Finja.

VERUM. Stormen Gudrun, den storm eller orkan som drabbade främst Götaland och sydostligaste Svealand den 8–9 januari 2005, åstadkom enorma skador på skog. Därmed även indirekta skador på el- och telenätet, vägar, järnvägar och fastigheter. Omkring 75 miljoner m³ skog fälldes.

Bosse Nilsson, fotograf på Kristianstadsbladet, minns 2006 – för tjugo år sedan och ett år efter stormens härjningar i våra bygder – den fina gemenskapen som han hade upplevt i Verums bygdegård.

VERUM.

De första stroferna av dikten MÖGEDA FÖDOR. 

År 1988 utkom en bok med titeln ”Spögeri”. Det var en antologi med ett 30-tal dikter skrivna på vår göingska dialekt av Kurt Gunnar Olsson (1925–2018). Författaren var född i Verum och tillhörde den s.k. ”Persvensasläkten”. Dikten ”Mögeda födor” skildrade tiden när läraren Ruth Hasselgren-Nilsson (1899–1988) kom till Verum med sina nya idéer om personlig hygien.

Författaren Gunnar Olsson (1925–2018) som konfirmand

En dikt i boken tillägnades släktens ”urfader” från Brogården hemmansägaren Per Svensson (1819–1887). Han var nämndeman och fungerade som bygdens ”skrivare” med att upprätta bouppteckningar och inlagor till myndigheter.

VERUM. I våra dagar med varannan- eller var-tredjedagsutdelning av post på landsbygden kan det vara av intresse att erinra om hur en flitig och företagsam person från Verum lyckades skapa daglig postgång i sin hemort. (Den mest märkbara förändringen under maj månad 2026 har varit Postnords pilotprojekt med två fasta utdelningsdagar i veckan inom vissa områden.)

Tor Hjalmar Persson föddes 1886 på Ryssagården i Hörlinge som fjärde barnet i en syskonskara av 12 barn. År 1899, vid 13 års ålder, drabbades han av en akut sjukdom som yttrade sig i en mycket stark huvudvärk. Han blev liggande närmast okontaktbar och när han efter någon tid tillfrisknade visade det sig att han helt förlorat sin hörsel.

Tor Hj. Persson hade 1924 börjat att vara utgivare av skriften ”Dövas vän”. Det är troligt att han i början av 1920-talet kände en viss uppmuntran av att en annan Verumsyngling, Herman Andersson Malwe, hade blivit tidningsman i metropolen Hässleholm. Den hörselskadade sonen från Hörlinge var begåvad och hade ett ovanligt stort bildningsintresse. Han sägs redan som 15-åring ha börjat att sända in bidrag till tidningen Norra Skåne. Han grundade tidskriften ”Dövas vän”, som utgavs under åren 1924–1965 - de första åren från Bolberöd. Tor hade flyttat dit från Hörlinge sedan brodern Anton P. Hörlén övertagit föräldragården.

VERUM.

Carl Fredrik (Figge) Holmgren (1875–1969). Självporträtt utfört 1949.

Anledningen till att konstnären Figge Holmgren har sin grav intill västsidan av Verums kyrka är att han var sambo med Ruth Hasselgren-Nilsson i Helsingborg från sin skilsmässa 1954 och fram till sin död 1969. Figge Holmgren hade då han avled i Helsingborg nått den aktningsvärda åldern av 94 år. Ruth Hasselgren-Nilsson kom till Verums socken som nyutexaminerad lärare redan hösten 1921. Hon åtföljdes då av sin make folkskolläraren Hilding Nilsson, vilken avled 1933 blott 34 år gammal. Han fick en gravplats intill kyrkan och där vilar även hans hustru Ruth - som avled 1988 - och Figge Holmgren som var hennes sambo 1954–1969.