En rundvandring med mycket igenkänning

ÄLMHULT. I fredags var det dags för en utflykt för SPF Vittsjös medlemmar. Den här gången gick utfärden till Småland där vi skulle få följa med på en guidad tur i IKEAs museum. Turen hette ”IKEA genom tiderna” och vi fick då ta del av varuhusets utveckling från 50-talet och framåt. Det allra första varuhuset öppnades i Älmhult 1958 och det är i just denna byggnad museet finns. Därefter kom det andra varuhuset 1965 vid Kungens kurva uppe i Stockholm. Nu finns det hela 22 IKEA-varuhus i Sverige och i hela välden är det över 500, utlokaliserade i 62 olika länder.

Grundaren Ingvar Kamprad ägnade sig emellertid åt affärsverksamhet redan som ung grabb, men då i betydligt mindre skala. Morfar ägde en järnhandel där Ingvar tillbringade mycket tid som barn och där han fick leka affärsman. Ibland fick han springa små ärenden, men utan några som helst krav. Det hela var bara lustfyllt och roligt. När han senare var lite äldre började han att cykla omkring och sälja småsaker som tändsticksaskar, julkort, pennor och fröer till folk i trakten. Han uppmuntrades av både sin morfar och sin farmor och var relativt framgångsrik.

Läs mer …

Snöklocka

Snöklocka (Leucojum vernum), även kallad Klosterlilja, är en amaryllisväxt som beskrevs av Carl von Linne.

Snöklockan blir 15–20 hög och doftar gott. Den vita blomman har 6 kalkblad, alla lika långa. Blomningstiden är april–maj. Lökar sätts bäst på hösten, dock ej mycket sent. Den börjar nämligen skjuta nya rötter på sensommaren.

Den bäst kända växtlokalen i Sverige för snöklockan (Klosterliljan) är vid Vadstena kloster. Växten tros ha förts dit av munkar under medeltiden och har sedan förvildats från den gamla munkträdgården. Idag har den blivit något av en turistattraktion då den varje vår blommar i tusental likt ett stort vitt hav under fruktträden.

Läs mer …

Historia från Bjärnumsbygden (del 5 av 6)

BJÄRNUM. Den skolan byggdes 1869 och fanns då nedanför kyrkan på det som idag är en liten grusparkering, och flyttades till sin nuvarande plats på 40-talet på grund av att kyrkan tyckte den var ful och skymde sikten ifrån Bjärnums by.

Skolan som låg mellan Kyrkan och prästgården som det såg ut om man står där dagens korsning Nygatan Göingevägen ligger i Bjärnum

Kyrkan beslutade därför att den skulle rivas så att kyrkan fick glänsa, men även detta satte Atto stopp för med resultatet att han plockade ner den i bitar och flyttade hela rasket.

Sen vet jag att många reagerat över namnet Atto. Men det var inte tänkt så från början, för han döptes faktiskt till Otto. Sen vid ett husförhör så råkade prästen skriva Atto, och så fick det bli. Otto accepterade sitt ofrivilliga namnbyte och förblev Atto istället.

Nu ska jag inte bara säga på det viset, för detta kan ha varit ett medvetet namnbyte av Atto, för han nämns faktiskt ganska tidigt i tidningar med mera under namnet Atto. Jag har inget som pekar på varken det ena eller det andra, det kanske var tänkt att vara Atto redan från början men prästen skrev fel i dopboken. Vad vet jag, svårt att få klarhet idag då ingen finns kvar som kan berätta.

Men oavsett så tycker jag det låter mer kul med att han bara accepterade det nya namnet.

Läs mer …

En efterlysning!

EMMALJUNGA. När man blir äldre, behövs ofta ett stöd i livet. Men när stödet delvis försvinner och minnet sviktar, får man ta hjälp av andra metoder. -Jag behöver mina stavar som stöd!

Tyvärr har jag ställt ifrån mig den ena, någonstans inom vårt närområde.

Har någon sett en stav, liknande den på bilden, så kan den vara min.

Är då så tacksam för ett telefonsamtal om var den finns och kan hämtas.

Tel: 070 243 86 86 Kristina Blomberg

Läs mer …

Historia från Bjärnumsbygden (del 4 av 6)

BJÄRNUM. I början på 1880-talet påbörjades rivningen av socknens 1100-tals kyrka.

1880 Rivning av Gamla Norra Åkars kyrka Atto Peto till höger

Atto Peto, som var son till soldaten John Åkesson, tyckte att detta var alldeles förfärligt.
Han var bara 17 år gammal då han 1881 skrev till dåvarande riksantikvarien Hans Hildebrand i Stockholm och påtalade vad som skedde i Bjärnum.
Riksantikvarien blev intresserad av ärendet och reste med tåg till Halmstad och därifrån fortsatte han till Bjärnum ridande till häst.
Tack vare denna insats av den unge grabben finns det idag fotografier av den gamla kyrkan samt en del av kyrkans inredning bevarad.
Denna framgång för den unge Atto Peto inspirerade honom och blev början på ett livslångt arbete med att vårda det gamla i hembygden. 


Efterhand samlades en betydande del av bruksföremål från den gamla bonde- och bygdekulturen. Även arkeologiska fynd från en för länge sedan svunnen tid togs till vara.

I början förvarades samlingarna i Atto Petos hem i Slättaröd. Även hans barn, Åke och Karin, började intressera sig för detta arbete. Under många år var det familjen Peto som ensam fick svara för alla kostnader för vad som anskaffades.


Läs mer …