Vägkyrka igen

FARSTORP. Vägkyrkan etableras i Farstorp, för 33:e gången, i Farstorps sockenkyrka och församlingshem den 24 juni - 5 juli.

Totalt blir det 11 olika föreställningar. 25-talet frivilligarbetare ser till, att allting fungerar under 10 eftermiddagar och en kväll. De flesta människorna beräknas komma lördagskvällen den 29 juni, då programmet är extra påkostat, med kända artister.

Varje dag inleds med ett sång- och musikprogram i kyrkan. En kortkort miniandakt bjuds också. Sedan går alla över till församlingshemmet, där det blir kaffeservering.

Alla kakor till kaffet bakas på ”hemmafronten” av intresserade volontärer och medarbetare. Allt annat än hembakat vore närmast otänkbart i församlingshemmet.

I fjol fick Vägkyrkan i Farstorp totalt 784 besök - mitt i sommaren.

 

Farstorpsträff

FARSTORP. Flera Farstorpsbor har belönats med rosor vid Röda korsets och Svenska kyrkans träff för personer som är 65+, i församlingshemmet. Entreprenören Arne Hermansson i byn Sparrarp var en av de närvarande, dagen före sin 90-årsdag.

Totalt mötte närmare 50 pensionärer upp. Det blev en trivsam eftermiddag med inledande högmässa i kyrkan, kaffe i församlingshemmet, sång och musik av duon Ylva Palmgren och Birgit Berg, påskmat, lotterier samt utdelning av blomster till de allra äldsta i församlingen.

- Jag blev smått överväldigad av gratulationerna sade veteranen Arne Hermansson, som även blev uppvaktad privat vid träffen i Farstorp. - Det här var väldigt trevligt.

Läs mer …

Kattugglan kan höras på nätterna just nu

Kattuggla (Strix aluco) är en kompakt, medelstor uggla som tillhör familjen ugglor och är vanlig i våra skogar.

Kattugglan jagar huvudsakligen gnagare, vanligen genom att slå sitt byte vilket sväljs helt. I stadsbiotoper utgör fåglar en större del av dess föda. Synen och hörseln är anpassad till dess nattliga jakt. Den tysta flykten är likaså en anpassning till fågelns jaktsätt. Fastän kattugglan ofta hävdas ha exceptionellt mörkerseende, är dess näthinna inte mer känslig än en människas, men öronens placering ger kattugglan utmärkt hörsel. Kattuggla kan fånga mindre ugglor, men kan själv falla offer för exempelvis berguv och duvhök. Rävar utgör ett vanligt hot gentemot nyligen flygfärdiga juveniler (ungar).

Kattugglans nattliga vanor, och spöklika och lätthärmade rop, har lett till att den i folktro förknippas med otur och död.

Kattugglor bildar par från ett års ålder och förblir tillsammans, i ett vanligen monogamt förhållande, hela livet. Ett etablerat revir försvaras året runt och behålls med få, om några, gränsändringar från år till år. Paret sitter skyddat på en gren nära trädstammen under dagen, och sover vanligen avskilda från varandra från juli till oktober. Sovande ugglor kan upptäckas och bli "mobbade" av andra fågelarter under dagen, men normalt ignorerar de störningen.

Läs mer …

Läsecirkeln har läst klart för våren….

VITTSJÖ. Under ett antal veckor från januari till mars så har läsecirkeln varit i gång, varje måndag eftermiddag har några pensionärer träffats för att läsa en intressant bok. Under åren som gått har det blivit några stycken, allt från slott & herrgårdar i Sverige till sägner, myter och boken om "pojken i tiggarnas läger".

Under trevliga former så turas vi om att läsa ett stycke och visst inflikas det en hel del men det är ju det som är meningen. Att träffas, då kan man prata om saker och ting och vet man inte vad ordet betyder så kollar man upp dem. Vi vet ju att tiden rullar på så nu har vi kommit till slutet på den hära läsecirkeln. Vad nästa bok kommer att handla om är inte bestämt ännu.

Idag är det tårta och kaffe som gäller. Inga och Britt-Mari får blommor från gruppen som går i gul kulör. Vi sparar en måndagsträff till i maj, då bär det ut i det blå till något slott som vi har läst om, trevligt.

Vi slutar med läsecirkeln idag men en annan aktivitet har börjat, nämligen boulespel ute vid marknadsplatsen varje måndag kl 13.30 och på torsdagar samma tid. Alla nya/ gamla intresserade av boulespel hälsas välkomna till spelgänget där. Det finns gott om plats, så häng med på boulespelet, -det är roligt, välkomna. 

 

Långfredagen -ett uttryck för sorg

I Sverige är långfredagen en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen som alltid är söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars.

Långfredagen uppmärksammas inom kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Namnet långfredag kommer naturligtvis av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.

Högtidlighållandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag redan på 1600-talet.

Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet, nöjesförbudet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat eller fasta. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig.

Läs mer …