Efter seg start övertygade Vittsjö och vann med 5-0

VITTSJÖ. Inför endast 355 på läktarna tog hemmalaget under lördagen emot gästande Uppsala. Första halvlek får tecknas som svag för Vittsjö, samtidigt som nog Uppsala överraskade med ett fint försvar. Andra halvlek blev helt Vittsjös, som innan matchen var slut gjort fem mål.

Redan under första halvlek var det Vittsjö som stod för det bättre spelet. Skapade flera hörnor men det kom att dröja drygt en halvtimme innan Sofie Rewucha gör 1-0. Uppsala skapade egentligen inte en enda farlig situation.

Sofie Rewucha sätter 1-0

Andra halvlek inleddes med ett försök från Uppsala att ta tag i matchen. Närmare än en träff i målramen kom dock inte gästerna. Efter timmen spelad sätter Daniela Galic 2-0 till Vittsjö. Efter detta mål lossnade det för hemmalaget som nu var det konstruktiva laget på plan. Efter ytterligare tjugo minuter skrev Daniela Galic in sig som tvåmålsskytt. Fem minuter senare utökade Olivia Wänglund till 4-0 för Vittsjö. I den 82 minuten punkterar Maggie Cagle genom att från vänsterkanten sätta bollen i bortre krysset, därmed visade resultattavlan 5-0 till Vittsjö. Detta blev även slutresultatet efter fyra minuters tilläggstid.

Läs mer …

SPF Verum på utflykt

Läs mer …

Några återblickar på Verum under beredskapen och kalla krigets dagar

VERUM.

Kyrkan, gamla folkskolan, Verumsbron och busshållplatsen vid Björveruds lanthandel 1939. Store bro i Verum var, som jag minns det, på vardera sidan försedd med ett antal inmurade metallrör avsedda att markera lämpliga sprängpunkter

Utdrag ur: ”Krigsplanläggning 1938–1945”.

Broar och viadukter intog en särställning i den svenska beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde kritiska knutpunkter i både väg- och järnvägsnätet och var ofta de mest sårbara och samtidigt mest betydelsefulla objekten i transportsystemet. En enskild bro kunde binda samman hela regioner, möjliggöra snabba truppförflyttningar och säkerställa försörjning – men i en angripares händer kunde samma bro bli ett kraftfullt verktyg för snabb framryckning.

För varje bro upprättades detaljerade uppgifter om läge, konstruktionstyp och lämpliga sprängpunkter. Planerna innehöll exakta angivelser om var laddningar skulle placeras, hur många sprängpunkter som krävdes och hur förstöringen skulle samordnas med kringliggande åtgärder.

Läs mer …

Skrattmås

Skrattmås (Chroicocephalus ridibundus) är en fågel som tillhör familjen måsfåglar. Skrattmåsen har invandrat till Skandinavien under de senaste trehundra åren. I början av 1700-talet häckade inte skrattmåsen alls i Sverige.

Fram till 1880-talet häckade den endast i Skåne och på Öland och Gotland. Vid Hornborgasjön och Tåkern häckade den första gången kring mitten av 1890-talet. Idag förekommer arten över stora delar av Sverige, men glesare i Norrlands inland, och inte i fjällen.

Vissa skrattmåsar får sin häckningsdräkt redan i februari, men mer vanligt är att den anläggs under mars månad och att häckningen påbörjas med bobygge i april.

Läs mer …

”Känn din bygd” besökte Bröna

VITTSJÖ, BRÖNA. Ca 25 personer samlades under lördagen på Brusebäck i Bröna. Träffen började med en rundvandring i den vackra parken.

Claes Ruderstam välkomnar

Gården liksom större delen av byn ägs idag av finansmannen Ib Henrik Rönje från Danmark. Han kunde inte närvara men hade vänligen inbjudit oss att få ha vår träff här. Ledare och berättare var Claes Ruderstam.

Vi fick veta att landsvägen förr haft en annan sträckning och gick då utefter den fina stenmuren. I den fanns en öppning med en speciell järngrind, där man också murat in en sättugnsplatta i varje sida av stengärdet. En bit utanför lär det en gång ha funnits en liten sjö, med namn Flohålan. Den fylldes med sten, när man gjorde den nya sträckningen på vägen. Vi njöt av den vackra utsikten ner mot Bröna sjö och därefter samlade vi oss för att få mer info om byn Bröna.

Läs mer …