Kärleken till gräsmattan och så vidare

EMMALJUNGA. En gräsmatta ska vara en grön plätt runt fastigheten. En plätt för spel av olika slag, kubb, badminton eller bollspel. Gräsmattan kan gödslas, mossrivas och kantskäras och så vidare. Allt görs för att den ska växa samt hålla sig grön och ogräsfri. Sen ska den klippas ofta för att gräset ska hållas kort, helst som en golfgreen.

Runt en del slott och herrgårdar finns ofta jättegräsmattor som skyltas med “Beträd ej gräsmattan” Kort sagt ett grönt område som vårdas ömmare än ett dibarn.

 Vår tomt pryds av tusentals bellis, även kallade tusenskönor, som det vore ett stort misstag att “skalpera”

Apropå “ bellisar”, det kallades sådana som spanade (bellade) på folk som sökte en herdestund i skogen eller i nån park. En vanlig “sport” bland ungkarlar åtminstone i Göteborg på 50-60 talen. Det fanns kvinnor i det lätta gardet som hade trogna “bellisar”, så man kan säga att dessa kvinnor skötte två jobb samtidigt.

Vittsjö har varit en skälvande och skakande ort

VITTSJÖ. Kulturorten Vittsjö lever förhållandevis lugnt och stilla. Ännu lugnare och stilla är det i dessa virustider då även orosmomenten tycks tagit fasta på situationen. Orosmoment kan finnas närmare än du tycks tro! Även om det är förhållandevis lugnt på ytan rör det sig ständigt under jordskopan. Ett på den tiden trovärdigt kommunalråd yttrade att boende i Vittsjö var upproriska!

Bibliotek Hemgården

Han hade rätt i sin utsago. Orten har mer än någon annan ort i området låtit höra sin stämma om något varit till nackdel för kulturorten. Under flera år rasade striden om bibliotekets placering. Genom privat initiativ där kommunalfullmäktige fick bakläxa av kammarrätten blev bibliotek Hemgården invigt 1986. Skalv på ytan kan göra underverk!

Läs mer …

Fartkamerorna är tillbaka

VITTSJÖ. De demolerade fartkamerorna är snart reparerade och återmonterade. Åtminston den norrgående norr om Vittsjö är tillbaka, den i söddergående var det större skador på, bland annat på elskåpet som står vid sidan. Den södergående norr om Bjärnum är även den tillbaka. De övriga är jag osäker på. Klart är att inom den närmaste framtiden så kommer samtliga att vara tillbaka.

Ni som eventuellt glömt bort att lätta på gasen vid kamerorna bör nog börja tänka på det igen. Senare får vi se om marodörerna som saboterade totalt sex fartkameror har fått nog nu? Personligen så tycker jag att det finns vettigare saker att göra än att sabotera.

Nytebodaskogen

NYTEBODASKOGEN. Vad gör man som 70 plussare i dessa Corona tider, jo man kör till Nyteboda Naturreservat i nordöstra Skåne. Där träffar man många andra gamlingar det vill säga stora både levande o döda träd men inte många människor.

Nytebodareservatet bildades 1981 eftersom det bestod av mycket stor gammelskog. Stormen Gudrun 2005 fällde många av de stora trädensom sedan fick ligga kvar eftersom det var ett naturreservat, med följd att barkborrarna fick fäste i de kullblåsta träden. Därefter gav baggarna sig på de stående granarna som blev som stående lik. För att det inte skall hända någon olycka så har man med hjälp av skogsmaskiner kapat de döda träden som står närmast vägarna högt uppe med följd att det står en mängd höga stolpar och på marken ligger grova stammar. Nu växer det upp lövskog i luckorna efter de döda träden.

Läs mer …

Jordärtskockan

EMMALJUNGA. Förra året fick jag några knölar av en god vän som hade dem i överflöd. Det var jordärtskocksknölar som vi, Johnny och jag, petade ner i jorden i vårt land. Vi hade aldrig ätit det förut, så om det var gott visste jag inte. När jag tog reda på lite mer om denna grönsak, så kom den från Nord-Amerika och hade odlats där långt före européernas ankomst dit. De kallades för solrötter. År 1640 kom jordärtskockan till Sverige och finns här än i dag.

Våra nyskördade jordärtskockor

Ett uttryck på engelska ” the hungry gap” eller på svenska, de månader som få saker finns att skörda och det är risk för att man får gå hungrig. Men här finns de! En användbar grönsak som under vintern bidat sin tid för att få bli uppgrävd på vårkanten. Jordärtskockan är rik på stärkelserika kolhydrater. Smakar som en korsning mellan rädisa och kronärtskocka. Den kan användas som ersättning för potatis, men också ätas råa (krispiga) eller till grytor, gratänger, ugnsrostade, till soppa, mos eller varför inte picklade! (”Fisvarning” kan dock utfärdas!)

Lär vara lättodlade och sprider sig gärna. Därför är de lätta att dela med sig av.