Några av villolärornas anhängare i Verum emigrerade till USA

VERUM. Stationsinspektoren Helge Leopols Thorssell (1859-1945) var det första i Verums socken födda barn som föräldrarna av religiösa skäl vägrade låta prästen döpa. Om fadern Pehr Nilsson skrev en präst: Hyllande Baptis. Villomeningar.

Denne man och hans slingriga livsöde skildras i det senaste numret av släktforskarnas tidskrift ”Gydhingen” 2019 nr 2.

I kyrkoböckerna för Verums socken för åren 1856-1867 hittar man ett tiotal personer som hade bekänt sig till den tidens villoläror ”Baptismen” och ”Mormonläran” och även vägrat att låta döpa sina barn. De flesta av dessa emigrerade sedermera till Nordamerika, men några av dem lyckades prästerskapet några år senare förmå att återgå till den officiella statskyrkan kyrkan.

Det tidigaste i Verums socken födda barn som föräldrar vägrade låta döpas var Helge som föddes i Hästberga den 25 augusti 1859. För honom saknas notis i födelseboken, men han infördes i husförhörslängden på en rad under föräldrarna Pehr Nilsson och Hanna Åkesdotter med anmärkningen: Icke döpt. Hans äldre syskon Elise (1851, död 1861), Anna (1853), Johannes (1855), Nils (1856, död 1870) hade alla döpts. Helge blev en studerad karl och var järnvägstjänsteman. Han tog sig namnet Thorssell och var stationsinpektor i Alvesta 1912-1924. Han avled i Osby 1945. Sedan han vunnit inträde i Kristianstads läroverk såg de ledande personerna i staden till att den begåvade pojken återfördes till statskyrkan.

Läs mer …

Svenska pärlor

På väg till o från Campingclubens Riksträff utanför Söderköping i Östergötland har vi sett mycket fin natur på östra sidan av vårt vackra land. På vägen upp besökte vi Virserums konstgalleri, där var flera museer varav ett stort telefonmuseum som var startat av en enskild person.

Det är Sveriges största telefonmuseum, startat 2001, med telefoner ända från 1892 varav 700 mobiltelefoner från 1956 o framåt, samt 300 fasta telefoner och en del annat.

Läs mer …

Ny bygdebok från våra trakter

VIKEN. Min bok ”Sädeskärvarnas tid” handlar till stor del om livet förr i små byar i norra Skåne. Sädeskärvarna har fått bli tidsmarkering. Den här typen av böcker skrivs ofta av män som behandlar områden de bäst känner till. Här har jag lyft fram företeelser där kvinnor och barn varit involverade och i vissa fall varit ensamma utövare.

Mycket gäller generellt för norra Skåne. Exemplen kommer från olika byar och orter inom området.

Några exempel från Vittsjö, är bokens omslag med motiv från Oretorp, byggteknik från Kraxeboda och Pjäcket. Ett avsnitt berättar om hur det var att gå i skolan i Vittsjö på 1910-talet. Jag har följt några av Märta Måås-Fjetterströms vävflickor från 1910-talets vävskola i Vittsjö och sett hur de använde sina vävkunskaper som yrkeskvinnor. Den unga Sofie från Porrarp lämnade Sverige på 1880-talet. Hon återvände aldrig men från 1940-talet finns ett bevarat brev som visar något om hur hennes liv gestaltade sig i USA.

Läs mer …

Ljushögtid i Bjärnum och Vittsjö

Vittsjö/Bjärnum. Alla helgons dag 2 november hälsar Lions åter välkomna att fira minnet av anhöriga och vänner som har lämnat oss.

I Vittsjö finns Lions vid Gåsadammen mellan klockan 17 och 19, och i Bjärnum vid Ankdammen mellan klockan 17.30 och 19.30.

Läs mer …

Inte bara vävning, mycket annat fanns i Glimåkra

GLIMÅKRA. Hösten är lika spännande som alltid fastän det går mot mörkare tider. I torsdag styrde jag och några andra damer bilen mot Glimåkra där var det årets höjdpunkt för alla som är intresserade av vävning mm, nämligen årets Glimåkra vävdagarna gånger tre. Olika lokaler där utställarna har packat upp sina alster men oftast på samma plats som tidigare år. Och service ingår ju man kan åka vävbuss mellan alla vävstationer som är utspridda i byn och vävpasset som inträde löper över tre dagar.

Inne på danspalatset Granada fanns det mycket att titta på. Dessa helt fantastiska utställare som ger oss kunder svar på alla våra frågor angående kvalité på garn, färgnyanser och visst får man svar på nästan allt. Helt otroliga vad dessa mässfolk kan inom vävkonstens allehanda ting. Att känna på kvalité, prata om det med folk som vet vad som gäller.

Läs mer …