Järnsparv (Prunella modularis) är en liten tätting i familjen järnsparvar. Järnsparven häckar i tempererade områden i Europa och Asien upp till trädgränsen.

Järnsparven påminner om en brunaktig sparv men med tunn insektsätande näbb och järngrått huvud. Den lever i skogsmarker och håller sig ofta dold i täta buskage. Fågeln observeras främst när den sjunger då den tenderar att sitta mer öppet. Sången är monoton och den har en silvrig, högfrekvent stämma.
VERUM. De var skönt att höra en lättnadens suck från landets prästerskap sedan de från Strängnäs stulna riksregalierna återfunnits i en soptunna vid Åkersberga. Men i Verums församling hördes ingen sådan ”lättnadens suck” för tvåhundra år sedan. I kyrkans räkenskaper för år 1818 - skrivna 2019 - kan man i stället läsa följande sorgliga anteckning:
Den kalk och patén, som kyrkan förr ägt och förvarade hos annexåboen i Werum by Pehr Johnsson förlorades jemte större delen af hans egna effekter, vid en nattetid utbruten eldsvåda som lade hela hans gård i aska.
Kyrkans två mest värdefulla gamla dyrgripar förlorades alltså i en gårdsbrand hösten 1818. En ny silverkalk och även en ny paté (oblattallrik) i silver - som ersättning för förlusten - skänktes sedermera till kyrkan 1824 av två bönder från Malseröd och en ny brudkrona skänktes sedermera 1948 av Karin Keller (1889-1965), som var född i Maglaröd och avled i Kalifornien.

Brudsilver tillverkat av Kristianstadsmästaren Olof Diedrich Rooth
Minnessakerna som försvann
Det var under några förfärliga år i början av 1800-talet som Verums kyrka blev av med sina gamla dyrgripar. Då förlorades silverföremål som i hundra år ägts av Verums församling. Hösten 1818 blev kyrkans nattvardskalk och en tillhörande patén (dvs oblattallrik), båda av silver, förstörda då två gårdar på kyrkbacken utplånades natten till den 23 oktober och under det följande decenniet såldes dessutom brudkronan som kyrkan haft sedan 1709.
VITTSJÖ. Solen strålar över bygden och vintern verkar vara borta, eller? I år har vaktmästarna kanske tur, -första hemmamatchen, mot Örebro, är först den 22 april.
På Vittsjö Idrottspark är vaktmästarna Mats Andersson och Rasmus Larsson redan i full gång med vårstädningen. För tillfället fanns båda på plats för att städa bort skräp som höst o vinter skapat på Friidrottsarenan.

Mats Andersson och Rasmus Larsson
Vi har redan hunnit köra sprutgödsel tre gånger, men vill vara lite avvaktande, det kan mycket väl komma ett ”bakslag” av vinter, säger en erfaren Mats Andersson. Det medel vi använder nu håller ner mossbildning på planen.
EMMALJUNGA.

Välkomna alla församlade!

Ordförande Viveca Johansson svingade klubban genom dagordning, kassarapport och verksamhetsberättelse.
Så blev det tid för övriga frågor, och här fanns en del att avhandla:
EMMALJUNGA. Torsdagen den siste februari blev sista dagen det var möjligt att tanka i Emmaljunga.
Rimmar illa med vad Qstar gått ut med reklamen ”-Vi finns på många små orter och tror på en levande landsbygd”?


Det var flera bland de tankande bilisterna som var förgrymmade denna sista dag. Från några uttrycktes riktigt grova ord över storbolaget Qstar, -som skiter i landsbygden!
Johan Persson Olsen som sedan 2013 äger fastigheten och driver Wittsjöbilvård är även den som upplåter mark till Qstar.
Trots att macken säljer minst 1000 m3 drivmedel årligen, väljer bolaget att lägga ner verksamheten, menar ägaren Johan Persson Olsen. Detta är faktiskt en större volym än vad motsvarade mack i Tyringe årligen säljer för.
Sida 917 av 1541