VITTSJÖ. Långt tillbaka i tiden var det nog tämligen sparsam belysning i kyrkan vid Julottan och andra högtider. Troligen var det ett och annan talgljus som då lyste upp helgedomen. Psalmböcker fanns inte utan på den tiden kunde kyrkbesökarna sina psalmer utantill. Någon gång på 1500-talet kom en ljuskrona till kyrkan och troligen var den då placerad under Triumfbågen.

Denna gamla ljuskrona lyste upp helgedomen från 1500-talet och fram till 1862
Där spred de 16 talgljusen sitt dunkla sken medan kyrkväktaren gick omkring med sin kyrkstöt för att stöta till de som slumrade med allt för höga snarkningar! Det dunkla skenet var nog stimulerande för de som varit upp i ottan.
Enligt wikipedia har myten om tomtens renar kommit från en verklig händelse. I slutet av 1800-talet flyttade nämligen flera samiska familjer från Finnmark i Norge till Alaska för att lära inuiter renskötsel, med sig hade de 4-500 renar. 
Ett norsk-amerikanskt företag startade då en kampanj för renkött, där varje ren fick dra en släde med tomte o julklappar efter sig. Det blev stor succé och användes senare i en Coca Cola-kampanj.
Renen är ett arktiskt hjortdjur där både hanen, sarven, och honan, vajan, har horn. I Sverige har vi haft två arter vildren, skogsren och fjällren. De renar som samerna har i dag stammar från fjällrenen. I dag bedrivs renskötsel i ett område från Norge i väster till Berings sund i öster.
EMMALJUNGA. Åtminstone i orienteringskretsar är namnet Harold välkänt över nästan hela landet och i flera andra länder. Officiellt är det Harold Persson i Emmaljunga som först sprang orientering och sen satte sig på dikesren eller stengärde med sin reseskrivmaskin och refererade händelsen till flera tidningar. Fanns Harold på orienteringstävling i Norrland så medarbetade han i den ortens lokalpress samt de Skånska tidningarna.

Harold Persson i skrivartagen efter en orientering.
Harold Persson var född i Bröna, intill Emmaljunga och tog realexamen via korrespondens. Sin första insats som orienterare blev under värnplikten då han för första gången deltog i en sådan tävling. Där placerade han sig på första plats! Intresset hade vakat för denna sport i terrängen. Sin yrkesbana började som snickare och sen målare på Emmaljunga Barnvagnsfabrik för att fortsätta som försäljare av barnvagnar.
VITTSJÖ o (DANMARK). Jul börjar traditionellt lilljulafton. Då kläs julgranen. I gamla dagar var det vuxna (pappan! – mamma hade tillräkligt att göra i köket), som klädte trädet, och inga barn fick se trädet innan dörrarna till "fina rummet" öppnades, och trädet stod där i all sin glans med tända ljus.
Idag är de flesta barn med att klä trädet.
På toppen sitter en stjärna och på grenar hängs flätade hjärtan, struter, stjärnor, julgranskulor, glitter och danska flaggor.
Under trädet ligger vackert inslagna julklappar.
Men innan den stora högtidsstund hade gått en lång dag, som det var svårt för barnen att få gå. Idag går det lättare med Disneys julshow.
På eftermiddagen julafton går familjen till gudstjänst. Kyrkan er alltid fullsatt, för julen kann liksom inte börja, innan man har hört julevangeliet och sjungit dom traditionella julpsalmerne. Det finns 5-6 psalmer, som mann alltid vexlar mellan, och mann sjunger alla verserna.
VITTSJÖ. Varje år träffas tjejer/ damer som har samma intresse, det gäller vävning och i år var det Vittsjös vävstugas tur att bjuda in. Vävföreningar från Röke, Bjärnum 2 st, Knäred, Hässleholm och Gumlösa/ Färlöv fanns på plats. Alla inbjudna tar med alster som de har tillverkat under månader av flitiga o avstressande timmar.

Olika mönster o utförande som kan vara rips, munkabälte och daldräll. Det finns många olika vävtekniker allt från 2 trampor o uppåt. Två o fyra används ofta till trasmattor i tex kypert. Mest vanlig är ju tuskaft som är enklast för nybörjare,vilket kan bli till bordslöpare, förningsduk, handdukar o rips. Men flera trampor behövs till munkabälte, tretramp, rosengång
Sida 1323 av 1539