VITTSJÖ. I torsdags serverades det 7 sorters kakor till kaffet. Dom som kom fick både godis för mage och öron. Hasse Troedsson hade med sig sitt dragspel och spelade för oss mellan varven.

Hasse Troedsson

På ett av borden hade kakorna dukats fram och där fanns: Kanelbullar, rulltårta, schackrutor, jitterbuggar, kolakakor, korintkakor och cigarrer.

Inför denna dag hade Ann-Kristin Pramberg luskat reda på en hel del om detta fenomen, kaffekalas och det var som följer: 

”Redan under 1720 talet hade kaffedrickandet blivit vanligt bland överklassdamerna och i de rika borgerliga hemmen. Redan 1720 fanns det ca 15 stycken kaffehus i Stockholm. De serverade kaffe med bröd av vete enligt fransk sed.

STOCKHOLM. Vittsjö mötte under söndagen Brommapojkarna på Gimsta IP. Ett BP som ligger på nedflyttningsstrecket och i stort behov av fler poäng, som bäddat för en tuff match. Vittsjö ställer upp med en nästan ordinarie startelva, Clare Polkinghorne skadad och starka Kajsa Lind tar plats i backlinjen.

Vittsjö vann matchen mot Brommapojkarna men kom samtidigt inte riktigt upp på sin tidigare nivå. De tre poängen är välkomna och gör att laget närmar sig efterlängtade femteplatsen då serien är färdigspelad.

Redan i femte minuten skjuter Katrina Gorry direkt på frispark ett välriktat kanonskott helt otagbart i BP- målvaktens högra hörn.

Katrina Gorry

Efter tio minuter har Vittsjö tagit tydlig kontroll på matchen. BP kommer dock tillbaka och skapar ett par farligheter och matchen blir mer jämn. Efter drygt halvtimmen spelad är Clara Markstedt mycket nära utöka ledningen. Sabrina ´D Angelo visar sin skicklighet genom att tippa ett farligt skott över ribban. I den 40 minuten gör sig Sarah Stratigakis fri och skjuter mycket fint skott som dock målvakten styr till hörna. Efter två minuters tillägg blåser domaren av halvleken som slutar 1-0 till Vittsjö. Tidigare landslagsspel har satt sina spår i några spelare. Både Jutta Rantala och Linda Sällström har spelat mycket för Finland och är inte riktigt att känna igen.

VERUM. I tidningen Arbetet infördes 1950-02-02 denna notis om att en ”påstruken” yngling blivit åtalad efter att han vid en danstillställning vid Verums Bygdegård närmat sig en ung dam på ett olämpligt sätt. Journalisten undslapp sig kommentaren att han ansåg tvåhundra kronors böter var ganska mycket för ”ett famntag”. Notisen hade denna lydelse:
På en festplats i Verum hade en något överförfriskad besökare gått fram till en ung dam och försökt lyfta på hennes kjol. Uppsåtet lyckades inte i beräknad omfattning. Mannen gick emellertid inte fri trots detta. I går stod han åtalad för fylleri och förargelseväckande beteende. Han förnekade därvid båda anklagelserna. Enligt vad han själv kunde minnas hade han endast gått fram till flickan samt slagit armarna om livet på henne och sagt »Hej lilla flicka». Hur det nu förhöll sig med den saken, så dömde V. Göinge häradsrätt den åtalade till 200 kr. i böter, vilket i och för sig förefaller rätt mycket för ett »famntag». Det var emellertid inte första gången mannen stod inför domstol för fylleriförseelse.

Sedan omkring 1940 firar man danskvällarna på festplatsen vid Bygdegården som byggdes omkring 1935.

Bygdegården och dansbanan i Brogården på 1970-talet.

Innan danstillställningarna i bygden flyttades till Bygdegården i Brogården dansade man på festplatsen Hagalund som drevs av tivoliägaren Herman Thulin från Dalsjö vid Bjärnum. Anläggningen kallades även Verums Tivoli och låg några hundra meter bortom den nuvarande fotbollsplanen Nillavallen. Ännu tidigare hade man i Verums socken från omkring 1910 en festplats som hette Björkelund. (Se notering i slutet!)

Rödhaken (Erithacus rubecula) är en liten, knubbig tätting, omkring 12,5–14 centimeter lång, med stort huvud och kort stjärt.

Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk. Könens fjäderdräkter är lika.


På grund av rödhakens orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.

Kartbyte.

I början av 70-talet sprang Alte Christoffersson en tävling i Knäred. Han tävlade i Veteran­ klassen och startade i den branta sluttningen söder om Lagan. Efter ett par hundra meter stötte han på en liten grabb ifrån Klip­pan som såg lite villrådig ut. Alte var tjänstvillig och visade på kar­tan, både på den egna kartan och på grabbens karta var de befann sig. Alte fortsatte sedan tävlingen och kom i mål efter ett prickfritt lopp på en bra tid. Han ledde sin klass vilket inte var speciellt vanligt.

I trätofflor, vita tunna långbyxor, blå Tormestopströja, den obligatoriska röda stickade luvan och med en ordentlig pris snus under överläppen höll han hov vid resultatlistan. Arrangören hade emellertid satt upp tiden innan de kontrollerat stäm­plarna och efter en stund, kom han upp som ”felstämplad".
Han gick med sin karta till sekretariatet säker på att ha varit på rätt kontroller och fick då reda på att han sprungit Pojkar Nybörjare. På något sätt hade han och den vilsne Klippanpojken bytt kartor när de träffades. Denne hade väl förmodligen brutit tävlingen.