Havsörn

Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på 190–240 cm, en längd på 76–94 cm och en ungefärlig vikt på 3,5–7 kg (honor är i genomsnitt ett drygt kilo tyngre än hanar). Som hos de flesta rovfåglar är honan större än hanen.

Svenska havsörnar kan vintertid flytta söderut så långt som till Mellaneuropa, men kan också flytta kortare sträckor eller stanna kvar vid häckningsområdet.

Havsörnens bo är mycket stort och tungt och används år efter år av samma par. Det placeras ofta i träd men kan också byggas på en klippavsats. Det kräver lämpliga grova träd i området, endast tallar som är minst 100 år gamla är lämpliga. Ett bo väger ca 500 kg, det är svårt att tro men om man tittar närmare på vad de byggs av så är det inte alls så konstigt.

Läs mer …

Havsörn (2)

Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på 190–240 cm, en längd på 76–94 cm och en ungefärlig vikt på 3,5–7 kg (honor är i genomsnitt ett drygt kilo tyngre än hanar). Som hos de flesta rovfåglar är honan större än hanen.

Svenska havsörnar kan vintertid flytta söderut så långt som till Mellaneuropa, men kan också flytta kortare sträckor eller stanna kvar vid häckningsområdet.

Havsörnens bo är mycket stort och tungt och används år efter år av samma par. Det placeras ofta i träd men kan också byggas på en klippavsats. Det kräver lämpliga grova träd i området, endast tallar som är minst 100 år gamla är lämpliga. Ett bo väger ca 500 kg, det är svårt att tro men om man tittar närmare på vad de byggs av så är det inte alls så konstigt.

Läs mer …

Skogen en viktig del i klimatfrågan

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sveriges yta består till 70 procent av skog. Där växer inte bara träd, svampar och mossa – utan också en viktig del av lösningen på morgondagens klimatfrågor.

När skogen växer binder den genom fotosyntesen till sig koldioxid från luften och bidrar därmed till att minska mängden växthusgas i atmosfären. För att förenkla det kan man säga att den växande skogen ”äter upp” en del av den skadliga koldioxiden, som ju annars bidrar till växthuseffekten.

Och den svenska skogen växer så det knakar, så länge den sköts och vårdas väl som vi kan se flera exempel på i Göingetrakten.

Läs mer …

Senaste nytt från Träffpunkt Linden

VITTSJÖ. I går, tisdagen den 1 februari hade vi i Arbetsgruppen vårt sedvanliga månadsmöte.
Då det fortfarande finns en stor oro i samhället i stort gällande Corona så kommer vi att avvakta med att ha öppet på torsdagarna. Detta med anledning av att det på torsdagarna brukar kommer fler besökare jämfört med tisdagarna (rent statistiskt sett) och att det för närvarande är svårt att locka fler frivilliga till att hjälpa till i köket tisdagar och torsdagar.

Nya direktiv/restriktioner lär komma den 9 februari.

Tisdagsbingot startades ändå upp igår tack vare eldsjälarna Birgitta Gertsson och Inger Burman som håller i både bingot och kaffeserveringen. Och det låter sig göras då det för tillfället endast är ett fåtal som kommer. Men så klart hoppas vi att det kommer fler så småningom.

Läs mer …

Vildsvin – en stor fara utmed vägarna

VITTSJÖ, BJÄRNUM. För tre – fyra år sedan började vildsvinen klättra kraftigt i statistiken över viltolyckor i trafiken. Det innebär att vildsvinsolyckor nu ligger strax efter olyckor med Rådjur i bland annat vårt område.
Skadan på ditt fordon vid kontakt med ett vildsvin blir ofta betydligt mer omfattande än motsvarande olycka med ett Rådjur. Ofta leder det till helskrot av bilen.

Utmed väg 117 kan man regelmässigt morgon och skymning se grupper av vildsvin mycket nära inpå vägen. Platserna det handlar om är strax norr om Bjärnum samt mellan Mala och Vankiva. Dovhjorten som uppträder i flock finns ibland strax norr om Mala samt öster om Verum. Älgen finns ofta i anslutning till just norr om Emmaljunga. Nu finns dessutom ett nytt hygge vid Havraljunga vilket kommer öka faran för vilt på vägen lite längre fram på våren då sly börjar växa och knoppar slår ut.
Jag har med min kamera plåtat djur vid några av ovan nämnda platser nära vägen samtidigt som trafiken på väg 117 rullat på i minst 80km/tim!

Läs mer …