Stenknäck

Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb.


Stenknäcken är en ganska stor och kraftig fink med en kroppslängd på 18–19 centimeter och vikt på cirka 50– 60 gram. Den har en mycket kraftig trekantig näbb, stort huvud, tjurnacke och kort stjärt.

Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, men honan har ett grått stråk längs armpennorna, vilket är enda synliga skillnaden mellan könen. I flykten syns tydligt ett vitt vingband, även på undersidan, på de i övrigt metallglänsande blåsvarta vingarna. På sommaren är näbben blåsvart medan den är benvit eller blekt gulbrun på vintern.

Läs mer …

Ett syndafall vid "ricke- pumpen"

Vi har glädjen att välkomna Leif Claesson som ny skribent. Leif återkommer med minnen från Hässleholm och bland annat hans tid på P2 i Hässleholm. Här följer den första artikeln.....

Ett syndafall vid "ricke- pumpen"

Allt sådant fick far klara av under sena kvällar och nätter eftersom han dagtid hade ett tungt grovarbete borta. Han cyklade hemifrån före klockan sex på morgonen och kom aldrig hem före klockan sju på kvällen så man får ha förståelse för om humöret inte alltid var på topp.

Den här kvällen låg han med överkroppen inne i vaskaskåpet och mekade. Vi barn satt i rummet intill runt en torveldad kamin och läste läxor. Mor donade med sitt i köket. Någonting gick fel inne i skåpet och vi hörde ett ilsket "aj som fan". Utrymmet var trångt och mörkt och reparationen gick inte som planerat. Skrammel och stönanden avslutades med ett rytande - "satan".

Vi barn stack våra huvuden samman och fnissade respektlöst. Kanske någon lågmält repeterade svordomen för att lägga den på minnet för eventuella framtida behov. Risken för upptäckt var minimal eftersom vi var utom syn- och hörhåll.

Läs mer …

Glöm inte, det finns så mycket positivt just nu….

VITTSJÖ. Det är lätt att misströsta i dessa Corona-tider. Media är experter på att förstora och skriva ”sensationsrubriker” om det vi genomlever just nu. Glöm inte att det finns massor av ljusglimtar just i vår bygd. Låt dig inte förblindas utan tag vara på alla dessa fantastiska ögonblick.

Personligen har jag och hustrun aldrig varit så långt framme med trädgårdsarbetet som i år. Rabatter städade och rensade, dressjord och gödning finns på gräsmattan som dessutom är jämn tack vare en lånad gallervält. Under allt vårt arbete har fåglarna sjungit sjungit sina fantastiska melodier.

Eftersom jag är intresserad av fåglar matar jag dem året runt. Under våren, sommaren främst för att få fina fototillfällen. Att ta en paus från arbetet och sitta en stund med kameran ger en skön avkoppling. Genom min alltid samma placering har fåglarna vant sig vid min närvaro och kommer därför väldigt nära. Ibland faktiskt lite för nära för mitt objektiv som har en ”närgräns” på knappt 2 meter. Så orädda de blir efter ett tag, naturen är fantastisk.

Läs mer …

Ett gott skratt i corona tider

• Den äkta mannen beklagade sig för en arbetskompis: Min fru är en korsning mellan indian och en hund. Är hon inte på krigsstigen, så skäller hon.

• Varför spelar du inte monopol med Bengt längre? Skulle du vilja spela med en som bara fuskar? Nä, så klart inte. Det ville inte Bengt heller.

• Varför bär du vigselringen på fel hand? Jag är gift med fel karl.

• Polis sköt man med kniv.

• Varför räcker ni fram en hand istället för att göra honnör, 43:an? Jo, löjtnant jag är kommenderad till handräckning.

• Nu är det bäst att vi börjar dra oss uppåt skogarna, sa gammelälgen till sin ko. Det börjar lukta kaffekask i buskarna.

• Förvirrad älg besökte bank. Ville han ha en ny krona?

• Gamle botanikprofessorn till sin unga kollega: Kom ihåg att du alltid ska gå en bit framför exkursion. Då hinner du trampa ner alla växter du inte känner igen.

Läs mer …

Tankar i en ovanlig situation

VITTSJÖ. I dag har jag gjort ett utbrytningsförsök. Det lyckades, men med lite dåligt samvete.

Jag har kört till Markaryds fiskbil och inhandlat godsaker för kvällen. Det är ju ändå Valborgsmässoafton. Alla höll avstånd.

När jag körde till Markaryd lyssnade jag på radion. Radio Kristianstad hade en inspelning om en 18 årig pojke som kommit till Sverige som ensam 9 åring.
Hur han har levt under dessa 9 år i Sverige framgick inte men han var på väg till Kastrup för att möta sin mamma och sina fyra syskon.
Mamman och syskonen hade under en lång tid försökt att komma till Sverige men nu först hade det lyckats. Glädjen var så klart total.

Läs mer …