Korsnäbbsläktet (Loxia) tillhör familjen finkar inom ordningen tättingar.

Korsnäbbarna har stora huvuden och kraftiga kroppar. Dess näbb är mycket stark och tjock, hoptryckt från sidorna och med inböjda kanter, överkäken kullrig, liksom underkäken utdragen och hakformigt böjd, så att käkspetsarna korsar varandra. Hos ungarna är näbben rak och tämligen lik andra finkars. Benen är korta, starka och försedda med långa tår med krökta, spetsiga och vassa klor. Vingarna är tämligen långa och smala, med andra till fjärde pennorna längst, stjärten kort och djupt kluven. Munvinklarna saknar borsthår. Könen är mycket olika och ungarna annorlunda tecknade än de vuxna fåglarna. Hanarna genomgår drastiska färgförändringar, huvudsakligen från gult till rött.

• En bekant var inte särskilt imponerad av Bondepraktikan. Han litade mer på egna iakttagelser. En sådan Brittsommar inträffar var tionde år. Tiden får utvärdera.

• Höstbladen envisas att hänga kvar tills frosten kommer!

• Qstar macken har blivit berättigat populär. Vid ett tillfälle fanns köbildning framför pumparna. Det har också funnit tillfälle att inget fordon varit inom området!

• Gånga veckan ha varit tämligen intensiv med skilda aktiviteter var dag. Tiden har varit tillräcklig för att klara av allt men det är underligt hur tiden var tillräcklig då de dagliga sysslorna skulle utföras förr i tiden.

• För tillfället är kommande vecka tämligen lugn, men...

• År 1968 och 1973 var det återträff med ungdomar som deltagit i handikappläger i Hårsjö. Det var prästfrun Elisabet Hallonsten som var samordnare.

VITTSJÖ. Befintliga sittplatser blev snabbt upptagna vid kyrklunchen innan Eva och Sven Andréasson bjöd in till delikat sopplunch. Fler bord och fler stolar kom på plats innan ”handelsambassadör” och lanthandlare Jan Rosén började berätta om Lanthandels nostalgi på 1940/1950 talet. Efter psalmsång framförde Mats Lunnergård och Sam Larsson visan om landsvägen med anknytning till Edvard Persson.

Lanthandlare Jan Rosén med handlarpenna bak örat samt blomster.

Jan Rosén fortsatte på samma tema med blyertspenna bak örat, då han bott och idkat lanthandel vid en landsväg. Den intressanta nostalgin började redan vid fortsättningsskolan i Vittsjö. Jan Rosén hade inte stort intresse för den obligatoriska träslöjden. Han begärde och fick tillåtelse att prova på skolköket i stället. Dessutom var det enbart flickor i denna grupp! Naturligtvis kom Emmaljunga in i bilden som den mest åtråvärda platsen i landet. Byn som hade ”allt” från barnvagnar till flera butiker med rikligt sortiment. Var butiken stängd fanns alltid bakdörren öppen till långt fram på kvällningen. Hans påstående belystes med fakta då han via bild framhöll alla företag som verkade i byn från 1920 talet.

Sjutton år fyllda, okysst och naiv, började jag jobba på SJ s ilgodsmagasin i Göteborg. Året var 1954 och magasinet skulle bli min arbetsplats under några år.

Klicka på ritningen för att se den i ett större format

Som bondpojke var jag både stark och vältränad, så tunga lyft besvärade mig inte. 573 kr efter skatt var begynnelse lönen men rent allmänt talades det om fri mat, för det stals en hel del mat. Men det mesta var bara båg, tvärtom vi fick mycket gott av både leverantörer och avhämtare. Fisk, räkor, frukt och färskt bröd var nästan dagliga premier, vi såg det aldrig som mutor.

BJÄRNUM/VITTSJÖ. 60 års arbete med helnykterhet bakom ratten firades i Bjärnum. Det var Bjärnum Vittsjö MHF avdelning som högtidlighöll med samling i Bygdegården. Flera av deltagarna i festen kom även från andra avdelningar som Kristianstad, Bromölla och Klippan. Längre tillbaka i tiden var det ett ganska livligt samarbete mellan dessa avdelningar. Det blev nu återseende efter många år.

Christer Hjalmarsson var uppskattad underhållare hos MHF.

Samling blev det vid långborden med Erling Thelander som konferencier där de tre smörgåstårtorna hade god och smaklig åtgång.
Dagens underhållare var trubaduren och fotografen Christer Hjalmarsson som underhöll med bilder och toner från Skåne. Det blev en något annorlunda men trivsam kavalkad. Efter hand som bildserie visades underhöll Hjalmarsson som symboliska visor till bilderna. Där tonade fram visor från Edvard Persson, ”Kvinnaböske” samt Peps Persson med flera kända sångare. Bildsvepet omfattade vyer, landskap samt djur. Även några bilder visades med motiv från Vittsjö. En underhållande och trivsam samvaro kryddat med slagkraftiga vitsar för de 40 besökarna.