Vit stork är en stor fågel med lång hals och näbb, långa ben och långa breda vingar. Den har en längd på 95 till 110 cm och ett vingspann på 183 till 217 cm. Könen är lika till utseendet men hanarna är något större. Dess näbb och ben är röda.
De yngre fåglarna har en mörk näbbspets. Dess fjäderdräkt är övervägande vit förutom arm- och vingpennor som är svarta. Det enda "läte" som storkar har är att de "klapprar" med näbben. Detta sker oftast när paret möts vid boet.
Vit stork häckar i Europa, norra Afrika och västra Asien. I Skandinavien häckar den numera endast i Danmark och Skåne. I de nordligare delarna förekommer den endast tillfälligtvis. I Norge och Finland observeras bara enstaka storkar årligen, dock har man observerat åtminstone ett säkert häckningsförsök i Finland under de senaste åren. I Estland förekommer rikligt med häckande stork.

Från 1920- 30-talen blev arten mycket sällsynt i Sverige. En häckning 1954 bedömdes länge som den sista, men från och med början av 1990-talet har den gjort en tydlig återetablering, framför allt längst i söder. De storkar som häckar i Skåne anländer i början av april och flyttar i mitten av augusti.
Den här boken ryckte jag till m
ig på bibblan för en vecka sedan – utan att tänka så mycket på vad det var jag fick i näven. Ville ha något att läsa bara …
Romanen handlar om Cecilia, en ung, i de flesta avseenden oerfaren tjej, som vuxit upp i ett frireligiöst hem, någonstans på den småländska landsbygden – en tjej som verkligen brinner för det hon tror på och som i romanens upptakt söker sig, först till en sommarbibelkurs och sedan, så snart ske kan, till en ”riktig” ettårig bibelskola – en tjej som vill något större och något mer – en hängiven människa. (På bibelskolan får hon den bekräftelse hon söker och där finner hon någon sorts identitet.) Efter genomgången utbildning kommer Cecilia så till en församling i södra delen av Sverige och där möter hon pastorn Einar och pastorns fru Marie – ett par som kommer att få ett mycket starkt inflytande över henne. Så starkt att Cecilia låter dem bestämma vem hon skall gifta sig med …
Markaryd. Idag hölls den traditionella samlarmarknaden för våren i Markaryd. Arrangör var som vanligt Markaryds IF och tack och lov hölls den inomhus i Sparbankshallen.

Hallen var fylld med utställare som sålda allt 'mellan himmel och jord'. Här kunde man köpa almanackor från sitt eget födelseår, gamla vapen, seriemagasin, uniformer, porslin och keramik med mera.
Emmaljunga. Oa
vsett om “lång”fredag har en en religiös bakgrund så hade dagen även en annan upptakt för mej i år. Det var den dagen då vinterns “lång”kalsonger kom till heders igen, de som vilat sedan förrförra vintern. Här syns det tydligt hur de kommit i kläm mellan julens gran och påskens liljor. Men trots allt hälsar jag alla läsare och skribenter en riktigt Glad Påsk.
Våren är ju förväntningars årstid så håll dej varm och se framtiden an.
Bjärnum. Sylvi Fox vill med nedanstående text och foto gratulera Ragnar:
Sylvi Fox skriver att hennes fader spelade tillsammans med Ragnar under flera år. Nu är det min tur att få träffa Ragnar. Jag spelar bas och sjunger i Göinge Dragspelsgille där Ragnar är ledare sedan årtionden tillbaka.
Ragnar Carlsson med sitt kära dragspel.
Ragnar Carlsson spelar ofta flera gånger varje vecka. Det kan vara med Göinge dragspelsgille eller i kyrkliga sammanhang, med PRO-kören, kanske med kyrkvaktmästare Anders Lennartsson i Farstorp. Eller med tidigare refrängsångerskan Ethel osv.
Sida 1101 av 1538