BJÄRNUM. I Bjärnum har det varit julskyltning söndagen den andra advent så länge man kan minnas. I år slogs dock alla tidigare rekord. Arrangörerna hade lyckats få 25 knallar, ett par konstnärer musik och en jonglör till Bjärnums centrum och publiken lät inte vänta på sig. Troligen besöktes centrum av minst 2000 under de fyra timmarna som julskyltningen varade.

Även om ett antal affärer passade på att hålla öppet så har julskyltningen idag mer karaktären av en trevlig julmarknad. Allt startade klockan 13. Då fanns knallar på plats utanför både Bjärnums Färg och Olof Nils. Nytt för i år var att det även fanns knallar i gamla Skohörnets lokaler och ett antal skolklasser fanns inne i Snapphanebygens Sparbanks lokaler.

Publiken kom snabbt och redan efter en knapp timme var Bjärnums centrum fullt av folk som trivdes i den trevliga atmosfären. På Bjärnums Konditori var det trängsel och så fort en stol blev ledig fanns en ny fikagäst på plats.

EMMALJUNGA. Den första riktiga julmarknaden i modern tid blev en succé. Föreningen Emmaljunga Folkets hus kunde glädja sig åt närmare 400 besökare som kom för att se eller handla hem någon efterlängtad sak. Krämare och hantverkare kom från bygden och dit räknas norra Skåne och södra Småland!

Dessa tre unga besökare på julmarknaden fann mycket intressant att titta på.

I god tid för öppningsdags fanns de drygt 15 handlarna på plats vid de reserverade borden i stora salen. I lilla salen fanns strålande Gunilla Svensson som är föreningens ordförande. Vid fikabordet serverade hon kaffe, lussekatter och pepparkakor. Snart var caféborden upptagna av mysande besökare. I salen salufördes också en ny bok om skogens skötsel och bevarande.

Gunilla Svensson gladdes med all rätt över det stora intresset på julmarknaden.

Redan före ingången fanns det möjlighet ett inhandla en julkärve för utspisning till de bevingade gästerna. Där fanns även en adventsgran för gästernas vila på de gröna barrgrenarna. Den som föll för en brinnande kubb kunde inhandla den och smala korvar serverades av skytteföreningen. Vid den andra gavel på föreningshuset fanns utbud av korgar, tomtar och andra juldekorationer.

• Luciatiden är inne. Ljusdrottningarna skall firas på flera platser inom vårt lokala spridningsområde. På lördag den 10:e blir det 87:e året som Lucia firas i Emmaljunga folkets hus. Den 11:e blir det Luciahögtid i Verum kyrka klockan 16. Samma dag blir det Luciagudstjänst i Emmaljunga församlingshem klockan 18. Å sen blir det kanske lite mer inofficiellt luciafirande i flera föreningar.

• Bilden visar Luciaföljet som spred glädje i Emmaljunga förra året.

• Lokala spridningsområde är faktiskt till alla jordens länder. Strängt taget är det nog inget land med tillgång till data som har undgått vittsjobjarnum.nu! 25 000 besök varje månad är mer än flera dagstidningar kommer upp i.

• År 1911 behövdes inte så långa och vidlyftiga utredningar. De första dagarna i december månad beslutades att resa en minnessten efter slaget i Vittsjö 1612. Då var det enbart två månader till stenen skulle vara på plats. Det lyckades efter flera vedermödor och omlastningar.

Nötväcka (Sitta europaea) är en liten fågelart i familjen nötväckor som häckar över stora delar av Palearktis. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt, undersidan ljusare i vitt eller orangebeige och den har svart ögonbrynsstreck. Arten delas upp i ett tjugotal underarter.

Liksom andra nötväckor födosöker den efter insekter på trädstammar och grenar och har förmågan att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön och nötter utgör en betydande del av dess vinterföda och om hösten lägger arten denna föda på lager. Under vinterhalvåret besöker den gärna fågelbord.

Oskulden på landet.
Det skulle bli några år till utan ”god natt jord” eller avsked till skog och sjö, men om du fortfarande är nyfiken, väntar mina äventyr på dej.
Så välkommen in i resten av mitt liv där flikarna fortfarande är hämtade från femtiotalet. Den tid då jag började förstå min fars obefogade kritik mot de semestrande turisterna som drog förbi per cykel eller i bil. Detta grundade sig helt i avundsjuka eller oförmåga att lösa avbytarfrågorna i jordbruket.

Turisternas återkommande närvaro tände min nyfikenhet och ett hopp om att själv få ett jobb med rätt till semester. Så farväl till barnatid, välkommen ljuva ungdom och en naiv tro på den. Ett vakuum uppstod i mitt liv, utan att det blev helt lufttomt, och detta fick jag leva med under tre år. Trots att den luft jag andades nog var den bästa tänkbara, det låter en aning befängt, men den frihetslängtan jag kände den tiden var enorm.