Pingstlilja (Narcissus poëticus) är en amaryllisväxt som tillhör släktet narcisser.

Den kommer ursprungligen ifrån syd- och mellaneuropa men är idag relativt vanlig i förvildad form på före detta tomtmark samt i parker och trädgårdar.
Den blir 20 till 45 centimeter hög och blommar i maj med vita blommor. Hela växten, speciellt löken, är giftig.
Ormöga (Omphalodes verna) är en växtart i familjen strävbladiga växter eller förgätmigejväxter (Boraginaceae).

De består av mer än 2 600 arter uppdelade på cirka 155 släkten. Dessa arter återfinns över hela jorden, men i störst koncentration runt Medelhavet. I familjen ingår träd, buskar, örtartade växter och ett fåtal slingerväxter. Familjen har fått sitt namn av att många av dessa, i synnerhet örterna, har sträva eller ludna blad. Blommorna är vanligen samlade i ensidiga knippen, klasar eller ax.

Ormöga är fotograferad i Vittsjö.
Fler bilder på min hemsida vigg5.se
Julrossläktet (Helleborus) är ett släkte perenna, blommande växter i familjen ranunkelväxter.

Det finns 21 arter inom julrossläktet. De odlas ofta i trädgårdar, framför allt för att de blommar under vinter och tidig vår. Plantorna är mycket köldtåliga och flera arter är städsegröna. De har även använts som medicinalväxter.
Blommorna har fem kronblad och hos vissa arter liknar de rosor. Trots detta och deras svenska namn så hör de inte till rosväxterna utan till ranunkelväxternas familj.
VITTSJÖ. Aurorafjäril (Anthocharis cardamines) är en art i familjen vitfjärilar. Vingarna är vita med mörka framvingespetsar. Hanen har framträdande orangea fläckar på framvingarna, som syns även när vingarna är hopfällda. Hos båda könen är bakvingarnas undersidor grönmarmorerade. Vingspannet är mellan 30 och 50 millimeter.

Kabbleka (Caltha palustris), även Kabbeleka, är en växt med gula blommor.

Kabblekan är allmän vid kärr, diken och på sanka stränder där dess saftigt gröna, grova och något klumpiga örtstånd hastigt skjuter upp från de övervintrande skotten och hinner blomma redan i maj.
Blommorna utgörs av fem fria foderblad. Kronblad saknas. Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna.
Gulsippa (Anemone ranunculoides) är en flerårig ört i familjen ranunkelväxter som blommar med gula blommor i april och maj.

Gulsippan växer tämligen allmänt i Skåne och Gotland. Gulsippan är fridlyst i Blekinge, Jämtlands och Västernorrlands län.
Gulsippan är en flerårig 10–25 cm hög ört med en lång krypande jordstam, som kan bilda stora bestånd där den trivs i lundar och lövängar. Blomstjälken bär tre flikiga kort skaftade svepeblad.
Gulsippan blommar i april och maj, med två till tre blommor på varje stjälk. Blommorna är gula, 2 cm breda med 5 kalkblad. Efter blomningen bildas en frukt.
Kabbleka (Caltha palustris), även Kabbeleka, är en växt med gula blommor.

Kabblekan är allmän vid kärr, diken och på sanka stränder där dess saftigt gröna, grova och något klumpiga örtstånd hastigt skjuter upp från de övervintrande skotten och hinner blomma redan i maj.
Blommorna utgörs av fem fria foderblad. Kronblad saknas. Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna.
Hägg (Prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter som blir 3–14 m högt och blommar i maj till juni.

Två underarter erkänns, vanlig hägg (subsp. padus) med kala bladundersidor och nordhägg (subsp. borealis) som har håriga bladundersidor.
Hägg är en väldoftande blomma. Det skiljer sig från sina samarter i Sveriges flora genom att blommorna sitter i klase. Blomman har 30 ståndare och en knöligt rynkig fruktsten. Den blommar samtidigt med lövsprickningen och anger gränsen mellan vår och försommar.