VITTSJÖ, BJÄRNUM. ”Natten har tusen ögon” är en låt inspelad av bland andra det svenska dansbandet Jan Öjlers, som under 1968 låg etta på Svensktoppen i tio veckor. ”Många ögon” under nätterna är även i annat sammanhang en verklighet just nu. Dagarna är korta och dygnets mörka timmar är fler. Detta gynnar självklart de som är ute i avsikt att begå brott!

Naturligtvis är inte vår del av Göingebygden förskonad i detta avseende. De senaste veckorna har vi läst om en ökning av antalet inbrott i södra Sverige. Det rapporteras även om skadegörelse, inbrott samt diesel/ bensin- stöld inpå våra knutar.

Trygg i Vittsjö och Trygg i Bjärnum patrullerar i sina respektive område dagligen och gör stor preventiv insats genom att iakttaga och rapportera oegentligheter till polisen. Alla bör ringa polisen då du märker något som ”inte stämmer”. Ring gärna även Trygg- patrullerna i samma syfte. Detta underlättar även deras verksamhet. Patrullerna samverkar alltid med polisen.

Självklart tar båda föreningarna tacksamt emot fler personer som antingen kan ställa upp som chaufförer eller vara sponsorer. Principen som chaufför är att man tillsammans med en kollega har ett körpass per månad. Hör gärna av dig, telefonnummer till de båda ”Trygg”-föreningarna hittar du i reklamen till höger på denna webbtidning.

VERUM. I Verum lyckas man av någon anledning som är svår att direkt peka på, oaktat klockslag, locka stor publik till vad man än arrangerar. I orten finns flera eldsjälar som är beredda att satsa engagemang och tid, för att glädja andra.

Vid Julottan välkomnas varje år besökarna av en kyrkväg kantad av marschaller, imponerande. I år hade bygdelaget placerat ut inte mindre än 126 marschaller, berättade Ingvar Larsson. Även inne i kyrkan fanns levande ljus. Inte mindre än 230 stearinljus hade vaktmästare Olof Lunnergård i god tid tänt.

Tidpunkt för julottan varierar över åren, vartannat år har vi som nu start klockan sju och Vittsjö då klockan fem, berättar Ingvar. Skönt att vi hade ”sovemorgon” i år, säger någon.

På pricken klockan sju startar kyrkvaktmästare Olof kyrkans stora klockor. De ljuder vackert över nejden och bringar samtidigt tystnad i kyrkosalen.
Sedan följer en julotta som av förklarliga själ i samma pastorat är snarlik den som genomfördes två timmar tidigare i Vittsjö kyrka.

VITTSJÖ. Julotta i en kyrka med anor från sent 1100-tal är bara det magiskt och upplevelsen kom därför att förlåta den tidiga timmen. Utanför kyrkan stod precis som i gångna tider hästar som dragit sina husbönder till Julottan.

Redan klockan halv fem hördes kyrkklockorna locka samman bygdens invånare till Julotta i Vittsjö kyrka.
Från skogen i söder kunde man även höra kattugglans typiska läte, kanske ville även ugglan hjälpa till att kalla samman vittsjöborna. Snön som legat och lyst upp tidigare i veckan är borta och natten kändes extra mörk denna tidiga morgonstund.

Utmed gången fanns ett antal valvbågar klädda med grankvistar och levande ljus. Motsvarande bågar fanns även vid fönstren. Mängder av levande ljus lyste upp kyrkan och bidrog till att ge en riktigt ”gammaldags” atmosfär, mycket stämningsfullt. 

VITTSJÖ. Julhelgen inleddes med julbön i Vittsjö kyrka på julafton. Denna julbön på senare tid började redan 1934 då Sam Olivius var präst i församlingen. Kyrkan var prydd med granklädda ljusbågar och i fönstret fanns ljusklädda granvinklar. Under triumfbågen fann den 500 åriga ljuskronan med sina 16 tända ljus. På plats fanns den moderna julkrubban i tre våningsplan.

Den gamla ljuskronan lyste åter upp helgedomen i kyrkan.

Högtiden i den fullsatta helgedomen inleddes med psalm Nu tändas tusen.

 

Vittsjöbördiga Fanny Pålsson gästade helgedom som solist för sjunde året. Hemvändaren inledde med julsång och återkom flera gånger under gudstjänsten. Givetvis förekom den gamla julpsalmen Stilla Natt. Ständig basackompanjatör var Johan Eldonsson. Mats Lunnergård och Sam Larsson tonade fram visan Att vara glad.

VITTSJÖ. Det är i år 30 år sen den gamla ljuskronan i kyrkan åter kom på plats. Under Triumfbågen kommer den gamla ljuskronan med sina 16 ljus att sprida sitt svaga ljussken.

Den gamla ljuskronan kommer att finnas på plats vid Julbönen.

Det var under ”upptäckts- sökande” 1987 som den gamla kronan upptäcktes på kyrkans vind. Där hade den då legat i 125 år. Ståltrådskronan kom sannolikt på plats i kyrkan någon gång på 1500 talet och lyste upp helgedomen till 1862. I samband med 250 års minnet efter slaget vid Skansen kom den nuvarande stora ljuskronan på plats 1862. Då åkte den 1500 tals kronan upp på vinden. Där låg den orörd och osedd ända till 1987 då kronan upptäcktes. Kronan togs om hand, putsades och rengjordes samt kläddes med kräppapper i julens färger vitt och rött. Den gamla beklädnaden var i grön nyans.
Lagom till Julaftons julbön 1987 fanns den gamla kronan på plats efter 125 år på kyrkans vind. Där har den funnits på plats med sina 16 ljus under julhelgen. Så blir det även detta år.

VITTSJÖ. Ett tiotal personer träffades under julaftonen för att gemensamt fira julen.

Det är sedan flera år tillbaka tradition att träffpunkt Linden under julafton är öppen för alla som vill fira en jul i gemenskap. Besökarna välkomnades med bland annat glögg och pepparkaka. Småpratet var snabbt igång och redan här öppnades för en trevlig stund i gemenskapens tecken.

Efter ett tag välkomnade värdinnan Kerstin Thånell gästerna till bords. Ett fint julbord fanns framdukat med mat som var skänkt av Johanna och Henrik Ström, Vittsjö ICA Nära. Här saknades ingenting av det som brukar förknippas med ett julbord.

BJÄRNUM. Varje år arrangerar förra årets vinnare ”Skinkjakten” för klubbmedlemmarna i OK Torfinn. Det är såklart en fantastisk prestige att vinna denna tävling. Första priset består av en julskinka att pynta julbordet med, samt då denna ärofyllda uppgift att få arrangera nästa års skinkjakt. Det bästa med tävlingen är att det inte nödvändigtvis är den snabbaste löparen som vinner tävlingen, utan snarare den löparen med störst självinsikt. Alla former av tidtagningsredskap är förbjudna och innan varje löpare ger sig iväg ska denne ha gissat sin tid. Den löpare som kommer närmst sin gissade tid vinner! Spännande va!

Orienteringsbanan i Stora Skinkloppet

I fjol vann Agneta Erfors med två sekunder från sin gissade tid. Den 9e december i år arrangerade hon tävlingen vid klubbstugan och fick hjälp av sin godtrogna sambo med banläggningen. Hur var då banorna? Och skogen i allmänhet? Jo, det ska jag berätta. Den var blöt. Väldigt blöt. Ungefär så blöt att det rann in vatten i skorna i vartannat steg man tog. För att riktigt förstå hur kallt det här blöta vattnet var så låg det ett lager nyhaglat hagel på marken också. Men själva orienteringen var klurig och utmanande. Extra klurigt då orienteringssäsongen ligger lite på is så här års och själva tänkandet är lite rostigt. Efter tävlingen bjöds det på en varm bastu och välplanerad lyxig fika som arrangören hade ordnat.

Mössan är viktig!

* Har man ingen mössa blir man förkyld

* Är man förkyld blir man troligen hes

* Är man hes så måste man ofta viska

* Den som viskar han ljuger

* Ljuger man åker man i fängelse (?)

* Åker man i fängelse börjar man troligen knarka

* Knarkar man så dör man

* Så glöm för i helvete inte mössan!